Logo
svensk kurser i körkortsteori

Lektion 3 i enheten Vinterkörning och körning i dåligt väder

Svensk Körkortsteori B: Körning i nedsatt sikt och användning av strålkastare

Att navigera Sveriges vägar säkert i dåligt väder är avgörande. Den här lektionen fokuserar på att förstå och tillämpa reglerna för nedsatt sikt, för att säkerställa att du vet när och hur du korrekt använder dina strålkastare och dimljus. Den bygger på grundläggande trafikregler och förbereder dig för specifika scenarier som testas i det svenska körteoriprovet för personbil (kategori B).

siktstrålkastaredimljusbelysningdåligt väder
Svensk Körkortsteori B: Körning i nedsatt sikt och användning av strålkastare
Svensk Körkortsteori B

Att köra i Sverige, särskilt under de mörkare månaderna eller vid ogynnsamt väder, innebär ofta förhållanden med reducerad sikt. Att bemästra korrekt användning av ditt fordons belysningssystem och anpassa din körteknik är avgörande för säkerheten, inte bara för dig själv utan för alla andra trafikanter. Denna lektion, som är en del av din körkortsutbildning för personbil kategori B, fördjupar sig i de väsentliga strategierna och reglerna för att köra säkert när din siktsträcka begränsas av dimma, kraftigt regn, snö eller helt enkelt bristen på dagsljus. Att förstå dessa principer säkerställer att du uppfyller lagstadgade skyldigheter enligt Trafikförordningen och minskar risken för kollisioner.

Att förstå reducerad sikt: Typer och påverkan på körningen

Reducerad sikt avser alla förhållanden där din siktsträcka framåt är betydligt begränsad jämfört med normala dagsljusnivåer. Detta kan inträffa på grund av en mängd faktorer:

  • Meteorologiska förhållanden: Detta inkluderar naturliga väderfenomen som tät dimma, dis, kraftigt regn, snö, hagel eller till och med blåsandes damm eller sand. Dessa förhållanden hindrar aktivt ljuset och förvränger uppfattningen.
  • Artificiella förhållanden: Att köra i skymning, under natten eller inuti tunnlar begränsar oundvikligen naturligt ljus, vilket kräver artificiell belysning. Bländning från mötande strålkastare kan också tillfälligt minska din synförmåga.

Den praktiska konsekvensen av reducerad sikt är att förare måste förlita sig mer på sitt fordons artificiella belysning och avsevärt anpassa sin hastighet och sitt avstånd till framförvarande fordon. Din förmåga att upptäcka faror, reagera och stanna säkert är direkt kopplad till hur långt du tydligt kan se framåt.

Väsentliga fordonssystem för belysning för säker körning

Moderna fordon är utrustade med olika belysningssystem, alla utformade för specifika förhållanden. Att veta när och hur man använder dem är av yttersta vikt.

Halvljus (Körljus): Din standardbelysning

Halvljus, även kända som körljus, är den standardinställning för strålkastare som är avsedd för de flesta körförhållanden när artificiell belysning krävs. De projicerar ett relativt kort, vidvinkligt ljusmönster som är riktat nedåt. Denna design belyser vägen direkt framför och vid sidan av ditt fordon utan att blända mötande trafik eller förare av framförvarande fordon.

När du ska använda halvljus:

  • Från skymning till gryning: Enligt Trafikförordning § 47 1 ska halvljus alltid vara tänt från solnedgång till soluppgång. Detta säkerställer att ditt fordon är tydligt synligt för andra och att din väg är tillräckligt belyst under mörka perioder.
  • Reducerad sikt: Närhelst naturligt ljus är otillräckligt på grund av väderförhållanden som kraftigt regn, snö, dimma eller till och med under skymningstimmar, är halvljus obligatoriskt (§ 47 1).
  • Täta bebyggda områden (Tätort): Även på välbelysta stadsgator (tätort är den svenska termen för ett stadsområde med en befolkningstäthet över en viss tröskel) är halvljus generellt lämpligt. Helljus är vanligtvis förbjudet i dessa områden på grund av tillräcklig gatubelysning och risken för att blända fotgängare och andra förare.
  • Tunnlar: Halvljus är avgörande vid körning genom tunnlar, oavsett tid på dygnet, för att säkerställa synlighet.

Tips

Kom alltid ihåg att även om ditt fordon har ett automatiskt belysningssystem, är du som förare ansvarig för att säkerställa att rätt ljus är aktiverat för de rådande förhållandena. Förlita dig inte enbart på den automatiska funktionen.

Helljus: Maximera framåtblickande synfält

Helljus, även känt som fjärrstrålkastare, ger ett ljusare och längre, mer koncentrerat ljusmönster som når mycket längre framåt än halvljus. De är utformade för att maximera din framåtblickande synfält på mörka vägar, vilket hjälper dig att upptäcka potentiella faror på större avstånd.

När du ska använda helljus:

  • Helljus är främst avsett för användning på mörka landsvägar, grusvägar eller motorvägar med minimal trafik, där det inte finns någon tillräcklig gatubelysning. De gör det möjligt för dig att se långt fram, vilket är särskilt användbart vid högre hastigheter.

När du ska tända ner eller undvika helljus:

  • Mötande trafik: Du måste byta från helljus till halvljus när ett mötande fordon befinner sig inom ungefär 150 meter (§ 47 2 a). Att inte göra det kan tillfälligt blända den andra föraren, vilket skapar en farlig situation.
  • Framförvarande fordon: På samma sätt måste du tända ner helljuset när du följer ett annat fordon och befinner dig inom 150 meter från det (§ 47 2 b). Det starka ljuset kan reflekteras i deras speglar och blända dem.
  • Täta bebyggda områden (Tätort): Helljus är förbjudet i bebyggda områden eller där gatubelysning redan ger tillräcklig sikt (§ 47 2 c).
  • I dimma eller kraftigt nederbörd: Att använda helljus i dimma, kraftigt regn eller snö är kontraproduktivt. Det intensiva ljuset reflekteras i vattendropparna eller snöflingorna och skapar en "vit vägg"-effekt som avsevärt minskar din egen sikt.

Dimstrålkastare fram: Skär genom täta förhållanden

Dimstrålkastare fram är speciellt utformade lampor som monteras lågt fram på fordonet. De avger en bred, platt ljusstråle med kort räckvidd, konstruerad för att skära under eller genom tät dimma och kraftigt nederbörd snarare än att reflektera tillbaka i förarens ögon som helljus. Deras låga monteringsposition hjälper till att effektivt belysa vägbanan vid mycket dålig sikt.

Strikta regler för användning av dimstrålkastare fram:

Enligt Trafikförordning § 45 1 b får dimstrålkastare fram användas endast när sikten är kraftigt reducerad till den grad att du inte tydligt kan se vägmarkeringar eller objekt på ett avstånd av 100 meter eller mindre.

Det är avgörande att komma ihåg att dimstrålkastare fram inte är en ersättning för halvljus vid generella förhållanden med reducerad sikt. De är specifikt för mycket låg sikt. Du måste stänga av dem så snart sikten förbättras över den lagliga tröskeln. Att använda dem vid lätt regn, klart väder eller under dagtid är förbjudet och kan orsaka onödig bländning för andra trafikanter.

Dimstrålkastare bak: Säkerställ synlighet bakifrån

En dimstrålkastare bak är en enskild (eller ibland dubbel) kraftig röd lampa placerad baktill på fordonet. Dess syfte är att avsevärt öka ditt fordons synlighet för efterföljande trafik när sikten är extremt dålig. Den är mycket starkare än vanliga bakljus och kan vara bländande om den används i onödan.

Strikta regler för användning av dimstrålkastare bak:

Enligt Trafikförordning § 45 1 c är dimstrålkastare bak tillåtna endast när sikten är reducerad i sådan utsträckning att en förare bakom inte tydligt kan se ditt fordons vanliga bakljus på ett avstånd av 150 meter eller mindre. Dessutom är de främst avsedda för situationer där fordonet rör sig långsamt (vanligtvis ≤ 30 km/h) eller står stilla.

Du måste stänga av dimstrålkastaren bak så snart sikten förbättras, eftersom det kan orsaka allvarlig bländning för förare bakom dig om den lämnas på när den inte är strikt nödvändig. Den bör aldrig användas vid normal körning, vid lätt regn eller vid omkörning, eftersom den kan misstolkas som inbromsning eller helt enkelt vara farligt bländande.

Varselljus (DRL): Fordonets synlighet i dagsljus

Varselljus (Daytime Running Lights, DRL) är ljus som automatiskt tänds under dagtid för att öka ditt fordons synlighet för andra trafikanter. I Sverige är alla personbilar skyldiga att ha varselljus aktiverade när fordonet framförs på allmän väg, i enlighet med EU-förordning 48/2009.

Varselljus är utformade för att göra ditt fordon mer synligt framifrån vid molnigt väder, i skymningen eller när det kommer ut från skuggor, men de är generellt inte tillräckligt kraftfulla för att lysa upp vägen framåt. Det är avgörande att förstå att varselljus inte är en ersättning för halvljus när mörker faller eller sikten är kraftigt reducerad. De lyser inte upp fordonets bakdel, vilket innebär att endast fronten är mer synlig. När mörkret faller eller sikten försämras måste du manuellt byta till halvljus för att säkerställa både fram- och bakre synlighet och tillräcklig vägbelysning.

Automatiska strålkastarsystem: Bekvämlighet och förarens ansvar

Många moderna fordon är utrustade med automatiska strålkastarsystem som använder sensorer för att upptäcka omgivande ljusnivåer och automatiskt växla mellan varselljus, halvljus och ibland till och med helljus. Även om de är bekväma, är dessa system inte felfria.

Förarens ansvar: Du, som förare, behåller det fulla ansvaret för att säkerställa att rätt belysning används. Automatiska system kan ibland reagera för långsamt på plötsliga ljusförändringar (t.ex. vid inträde i en tunnel, plötsligt kraftigt regn) eller feltolka förhållanden (t.ex. att behålla helljuset för länge när ett mötande fordon dyker upp). Var alltid beredd att manuellt åsidosätta systemet för att säkerställa efterlevnad av regler och för att upprätthålla säkerheten.

Anpassa hastigheten vid reducerad sikt: Den kritiska länken

En av de mest kritiska anpassningar en förare måste göra vid reducerad sikt är att anpassa sin hastighet. Din hastighet måste alltid vara lämplig för den sträcka du kan se framåt, så att du kan stanna säkert inom den synliga sträckan. Denna princip kallas ofta för "stoppsträckan måste vara kortare än siktsträckan".

Riktlinjer för hastighetsanpassning:

  • Allmän regel: Minska din hastighet avsevärt. Vid förhållanden som tät dimma eller kraftigt snöfall ökar din reaktionstid, och bromssträckan kan bli längre, särskilt på våta eller hala ytor.
  • Sikt < 100 meter: Transportstyrelsen rekommenderar generellt att hastigheten begränsas till cirka 30 km/h eller mindre när sikten sjunker under 100 meter. Vid 30 km/h kan din perceptions- och reaktionssträcka plus bromssträcka (på torra vägar) fortfarande vara cirka 25-30 meter, vilket ger en viss marginal.
  • Sikt 100-150 meter: För sikt i detta intervall kan en hastighet på upp till 50 km/h vara tillåten, men sänk alltid hastigheten om förhållandena känns mer utmanande eller trafiken är tät.
  • "2-sekundersregeln" anpassad: Medan den vanliga 2-sekundersregeln för avstånd till framförvarande fordon gäller under goda förhållanden, bör den avsevärt förlängas vid reducerad sikt. Om till exempel sikten är begränsad till 50 meter, bör du se till att din stoppsträcka är väl inom det, vilket innebär en mycket långsammare hastighet än du normalt skulle anta.

Att inte minska hastigheten vid dålig sikt är en ledande orsak till kollisioner med flera fordon. Även med dimstrålkastare förblir den grundläggande principen att kunna stanna inom det synliga området.

Vägledning längs vägkanten: Navigering vid extremt dålig sikt

När framåtblickande sikt är extremt begränsad, till exempel i mycket tät dimma där du knappt kan se några meter framåt, kan det vara desorienterande att titta direkt in i den "vita vägg" som skapas av dina strålkastare. I sådana situationer är en värdefull teknik att använda vägkantsvägledning.

Detta innebär:

  • Fokusera på kanten: Istället för att försöka titta långt fram i dimman, fokusera din uppmärksamhet på den målade vita linjen vid vägkanten eller, på vissa vägar, de reflekterande katteögonen eller vägmarkeringarna.
  • Håll dig centrerad: Håll ditt fordon i linje med denna kantmarkör och använd den som din primära referenspunkt för styrning. Detta hjälper dig att hålla dig i ditt körfält och minskar risken för att glida av vägen eller in i mötande trafik.
  • Långsam hastighet: Denna teknik är endast effektiv vid mycket låga hastigheter (t.ex. 20-30 km/h), i kombination med lämplig belysning (halvljus och dimstrålkastare fram).

Denna metod ger en pålitlig referenspunkt på nära håll när vägbanan direkt framför annars är osynlig, vilket hjälper till att förhindra avkörningar.

Svenska regler för fordonsbelysning: En sammanfattning av viktiga regler

Efterlevnad av den svenska Trafikförordningen är obligatorisk för alla förare. Här är en sammanfattning av de mest relevanta bestämmelserna rörande fordonsbelysning:

  • Trafikförordning § 45 1 b (Dimstrålkastare fram): Dimstrålkastare fram får endast användas när sikten är reducerad till 100 meter eller mindre. De måste släckas när sikten förbättras.
  • Trafikförordning § 45 1 c (Dimstrålkastare bak): Dimstrålkastare bak får endast användas när sikten är reducerad till 150 meter eller mindre, och fordonet framförs i högst 30 km/h eller står stilla. De måste släckas när sikten förbättras.
  • Trafikförordning § 47 1 (Halvljuskrav): Halvljus (körljus) måste vara tänt från solnedgång till soluppgång, och vid andra tillfällen när sikten är reducerad på grund av väder eller ljusförhållanden.
  • Trafikförordning § 47 2 a (Nedbländning vid mötande trafik): Helljus måste tändas ner (växlas till halvljus) när ett mötande fordon befinner sig inom 150 meter.
  • Trafikförordning § 47 2 b (Nedbländning vid framförvarande fordon): Helljus måste tändas ner när du följer ett annat fordon inom 150 meter.
  • Trafikförordning § 47 2 c (Helljusförbud i tätort): Helljus är förbjudet i tätbebyggt område (tätort) eller där gatubelysning ger tillräcklig sikt.
  • EU-förordning 48/2009 (DRL): Varselljus (DRL) måste vara tänt när fordonet framförs på allmän väg i dagsljus.

Att bryta mot dessa regler kan leda till böter och, viktigast av allt, öka risken för olyckor avsevärt.

Vanliga misstag och hur du undviker dem

Många förare använder oavsiktligt sina belysningssystem felaktigt, ofta på grund av missförstånd eller dåligt omdöme. Att vara medveten om dessa vanliga fel kan hjälpa dig att undvika dem:

  • Använda helljus i tätbebyggda områden: Detta sker ofta av vana eller en önskan om "bättre" synfält. Det bländar dock fotgängare och andra förare, är onödigt på grund av gatubelysning och är olagligt.
    • Korrekt beteende: Byt till halvljus så snart du kör in i ett tätbebyggt område med gatubelysning.
  • Lämna dimstrålkastare påslagna efter att sikten har förbättrats: Dimstrålkastare är för extrema förhållanden. Att lämna dem påslagna när sikten förbättras orsakar onödig bländning för efterföljande förare, vilket kan vara irriterande och farligt.
    • Korrekt beteende: Stäng av dimstrålkastare fram och bak omedelbart när sikten förbättras över de lagliga trösklarna (t.ex. > 100 m för fram, > 150 m för bak).
  • Aktivera dimstrålkastare bak vid omkörning eller vid måttliga förhållanden: Ett vanligt misstag, detta skapar bländande ljus för föraren som körs om eller som följer. Det kan också misstolkas som inbromsning.
    • Korrekt beteende: Använd dimstrålkastare bak endast när du står stilla eller kör mycket långsamt (≤ 30 km/h) vid mycket dålig sikt (≤ 150 m).
  • Helljus inom 150 meter från mötande eller framförvarande fordon: Det är lätt att bedöma detta avstånd fel, särskilt på natten. Det orsakar tillfällig blindhet för den andra föraren.
    • Korrekt beteende: Öva på att uppskatta avstånd. Vid tveksamhet, tänd ner ljuset tidigare. En grov uppskattning: 150 meter är cirka 2 sekunders färd vid 70 km/h eller mer.
  • Körning i normal hastighet i tät dimma (sikt < 100 m): Det farligaste misstaget. Din stoppsträcka kommer att vida överstiga din siktsträcka, vilket gör en kollision nästan oundviklig om ett hinder uppenbarar sig.
    • Korrekt beteende: Minska hastigheten drastiskt till ≤ 30 km/h, öka avståndet till framförvarande fordon och använd lämplig belysning.
  • Förlita sig enbart på varselljus på natten: Varselljus ger inte tillräcklig belysning för vägen framåt och aktiverar ofta inte bakljusen, vilket gör ditt fordon mindre synligt bakifrån.
    • Korrekt beteende: Aktivera halvljus så snart mörkret börjar eller sikten reduceras.

Körscenarier: Anpassning till variationer i förhållandena

Att förstå reglerna isolerade är en sak; att tillämpa dem dynamiskt i verkliga körsituationer är en annan. Här är några exempel på hur förhållanden påverkar dina beslut om belysning och hastighet:

Scenario 1: Tät dimma på en landsväg

  • Miljö: En kurvig, obelyst landsväg. Tät kustdimma minskar sikten till endast 60 meter.
  • Korrekt åtgärd: Du skulle tända dina halvljus och dimstrålkastare fram (eftersom sikten är ≤ 100 m). Om du kör långsamt eller möter trafik skulle även dimstrålkastaren bak aktiveras (sikt ≤ 150 m och hastighetsanpassning). Viktigast av allt, du skulle minska din hastighet till cirka 20-30 km/h och använda vägkantsvägledning för att hålla dig i ditt körfält.
  • Felaktig åtgärd: Att använda helljus (som skulle reflekteras och förvärra sikten) eller att upprätthålla en högre hastighet skulle vara extremt farligt och olagligt.

Scenario 2: Nattkörning på en välbelyst stadsgata

  • Miljö: Körning genom en tätort (stadsområde) på natten. Gatubelysning ger god belysning, men det är mörkt ute.
  • Korrekt åtgärd: Du skulle använda ditt halvljus. Helljus är förbjudet här (§ 47 2 c) eftersom det skulle blända fotgängare och andra förare, och är onödigt på grund av gatubelysningen.
  • Felaktig åtgärd: Att använda helljus, eller endast förlita sig på varselljus (om bilen har det) utan halvljus, skulle vara felaktigt och kan resultera i böter.

Scenario 3: Kraftigt regn på en motorväg i skymning

  • Miljö: Körning på en motorväg strax efter solnedgången. Kraftigt regn har minskat sikten till cirka 120 meter.
  • Korrekt åtgärd: Du måste ha ditt halvljus tänt (§ 47 1) eftersom det är efter solnedgången och sikten är reducerad. Du skulle också avsevärt minska din hastighet (kanske till 70-80 km/h, långt under hastighetsgränsen) för att matcha din siktsträcka och upprätthålla ett mycket större avstånd till framförvarande fordon. Dimstrålkastare fram är inte tillåtna här eftersom sikten är > 100 m.
  • Felaktig åtgärd: Att aktivera dimstrålkastare fram skulle vara olagligt eftersom sikten är över 100-metersgränsen. Att använda helljus skulle blända andra förare på motorvägen, som troligen befinner sig inom 150 meter, och skulle också reflekteras i regnet, vilket förvärrar din egen syn.

Scenario 4: Parkerad på vägrenen i dimma på grund av haveri

  • Miljö: Ditt fordon går sönder och du drar dig åt sidan på vägrenen av en landsväg. Sikten i den täta dimman är 70 meter.
  • Korrekt åtgärd: Eftersom ditt fordon står stilla och sikten är ≤ 150 m, bör du aktivera din dimstrålkastare bak (§ 45 1 c) för att varna efterföljande trafik. Du skulle också använda dina varningsblinkers och placera en reflexmarkeringstrefant 150 meter bakom ditt fordon.
  • Felaktig åtgärd: Att aktivera dimstrålkastaren bak om du fortfarande körde i hög hastighet, eller att inte använda några extra varningsljus, skulle vara osäkert.

Säkerhets- och resonemangsinsikter: Varför dessa regler finns

Regleringarna och rekommendationerna för reducerad sikt och strålkastarmanvändning grundar sig på fysikens lagar för ljus, mänsklig visuell perception och omfattande forskning inom trafiksäkerhet:

  • Ljusspridning och reflektion: Dimma, regn och snö består av otaliga små droppar eller partiklar. Helljus, med sin intensiva, koncentrerade stråle, träffar dessa partiklar rakt framifrån, vilket gör att ljuset sprids tillbaka mot föraren. Detta skapar en "vit vägg"-effekt, som paradoxalt nog minskar förarens sikt. Halvljus och dimstrålkastare, med sina bredare, nedåtriktade mönster, minimerar denna bakåtspridning.
  • Mänsklig syn och bländning: På natten använder våra ögon främst stavceller, som är mycket känsliga för svagt ljus men lätt överväldigas av intensivt, ofokuserat ljus. Helljus direkt in i en mötande förares ögon kan tillfälligt "blända" dem (bländning), vilket leder till en kort men kritisk synförlust och ökad olycksrisk. 150-metersregeln är en säkerhetsmarginal baserad på hur snabbt ögonen återhämtar sig från bländning.
  • Reaktionstid och stoppsträcka: Vid dålig sikt tar hjärnan längre tid att bearbeta information och identifiera faror. Detta förlänger perceptionens och reaktionstidens längd. Om din hastighet är för hög kommer din totala stoppsträcka (perception + reaktion + bromsning) att överskrida den sträcka du kan se, vilket gör kollisioner oundvikliga. Svensk trafikdata bekräftar en betydande ökning av kollisioner när förare överskrider rekommenderade hastigheter i dimma.
  • Synlighet (Conspicuity): Varselljus och halvljus i skymning/gryning ökar avsevärt ditt fordons synlighet, vilket gör det lättare för andra förare och sårbara trafikanter att upptäcka dig, särskilt i miljöer med låg kontrast.

Nyckelinsikter för reducerad sikt och strålkastarmanvändning

Att bemästra körning vid reducerad sikt handlar om att kombinera laglig efterlevnad med sunt omdöme och defensiva körtekniker.

  • Anpassa ljuset efter förhållandena: Välj alltid lämplig strålkastarinställning (halvljus, helljus, dimstrålkastare) baserat på aktuell sikt och trafik.
  • Halvljus är ditt standardval: Använd halvljus (körljus) från solnedgång till soluppgång och närhelst sikten är reducerad. Använd det alltid i tätbebyggda områden och när annan trafik befinner sig inom 150 meter.
  • Helljus för klara, mörka vägar: Reservera helljus (fjärrstrålkastare) för obelysta vägar utan mötande eller framförvarande trafik inom 150 meter. Använd det aldrig i tätbebyggda områden eller i dimma.
  • Dimstrålkastare vid extrem siktförlust: Dimstrålkastare fram är för sikt ≤ 100 meter; dimstrålkastare bak för sikt ≤ 150 meter OCH hastighet ≤ 30 km/h eller stillastående. Stäng av dem när förhållandena förbättras.
  • Varselljus för dagsljus synlighet: Varselljus är obligatoriskt i dagsljus men är inte en ersättning för halvljus på natten eller vid dålig sikt.
  • Anpassa hastigheten proportionellt: Minska hastigheten avsevärt för att säkerställa att din stoppsträcka alltid är kortare än din siktsträcka.
  • Använd vägkantsvägledning: I extremt tät dimma, fokusera på vägkantsmarkeringar eller reflexer för att bibehålla körfältsplaceringen.
  • Prioritera bländningsförebyggande: Tända alltid ner ditt helljus i god tid före 150-metersgränsen och stäng av dimstrålkastarna omgående för att undvika att blända andra trafikanter.
  • Förarens ansvar: Även med automatiska belysningssystem är du ansvarig för korrekt användning av belysningen.

Genom att konsekvent tillämpa dessa principer bidrar du till en säkrare trafikmiljö för alla på svenska vägar.

Halvljus (Körljus)
Standard inställning för strålkastare som projicerar ett brett, nedåtriktat ljusmönster för normal nattkörning utan att blända andra.
Helljus (Fjärrstrålkastare)
Stark strålkastarinställning med ett långt, smalt ljusmönster för maximal framåtblickande synfält, endast användbart när ingen annan trafik finns i närheten.
Dimstrålkastare fram
Lågt monterad, vidvinklig lampa utformad för att skära genom dimma och kraftigt nederbörd, endast användbar när sikten är kraftigt reducerad (≤ 100 m).
Dimstrålkastare bak
En stark, röd, lågt monterad baklampa för hög synlighet i tät dimma, endast användbar när sikten är ≤ 150 m och hastigheten är ≤ 30 km/h eller fordonet står stilla.
Varselljus (DRL)
Ljus som fungerar automatiskt under dagtid för att öka fordonets synlighet för andra trafikanter.
Bländning
Överdriven ljusstyrka från en ljuskälla som försämrar en annan trafikannts synförmåga, vilket kan orsaka tillfällig blindhet.
Sikt
Det maximala avstånd på vilket en förare tydligt kan se vägmarkeringar eller objekt framåt, mätt i meter.
Vägkantsvägledning
En navigationsteknik som använder målade vägkantsmarkeringar eller reflekterande markörer som en primär styrningsreferens när framåtblickande sikt är kraftigt begränsad.
Bländande
Att tillfälligt försämra en annan förares syn genom starkt ljus, vanligtvis från felaktigt använda strålkastare.
Trafikförordning
Den svenska trafikförordningen, som innehåller de grundläggande juridiska reglerna för vägtrafik i Sverige.
Tätort
Den svenska termen för ett tätbebyggt eller urbant område, vanligtvis med gatubelysning, där specifika trafikregler som helljusförbud gäller.
Stoppsträcka
Det totala avstånd som krävs för att få ett fordon att stanna helt, inklusive perceptions-, reaktions- och bromssträckor.
Borgerlig skymning
Perioden efter solnedgång eller före soluppgång när det fortfarande finns visst naturligt ljus, men artificiell belysning blir alltmer nödvändig.
Synlighet (Conspicuity)
Egenskapen att lätt bli sedd eller uppmärksammad av andra trafikanter.

Läs mer med dessa artiklar

Kolla in dessa övningsset


Sökämnen relaterade till Körning i nedsatt sikt och användning av strålkastare

Utforska sökämnen som elever ofta letar efter när de studerar Körning i nedsatt sikt och användning av strålkastare. Dessa ämnen speglar vanliga frågor om trafikregler, körsituationer, säkerhetsråd och teoriförberedelser på lektionsnivå för elever i Sverige.

köra i dimma sverige reglernär använda helljus sverigedimljus regler sverigekörning nedsatt sikt körprovsteorisvenska körprovsfrågor strålkastarestrålkastaranvändning i regn sverigevad är dimljus fram och bakkörning med nedsatt sikt kategori B

Relaterade körteorilektioner för Körning i nedsatt sikt och användning av strålkastare

Bläddra bland fler körteorilektioner som täcker relaterade trafikregler, vägmärken och vanliga körsituationer kopplade till detta ämne. Förbättra din förståelse för hur olika regler samverkar i vardagliga trafiksituationer.

Sveriges körkortsguide om reducerad sikt och strålkastar användning

Förstå svenska trafikregler för körning i dimma, regn eller mörker. Lär dig om korrekt användning av strålkastare, helljus och när du ska använda dimljus fram och bak för säker körning.

siktstrålkastaredimljusdåligt väderköra i dimmakörkortsteori
Hastighetsanpassning vid väderförhållanden lektionsbild

Hastighetsanpassning vid väderförhållanden

Den här lektionen förstärker den grundläggande säkerhetsprincipen att anpassa körningen till rådande väderförhållanden. Du kommer att lära dig varför du måste sänka hastigheten avsevärt vid kraftigt regn för att undvika vattenplaning, hur starka sidvindar kan påverka fordonets stabilitet och varför minskad sikt vid dimma kräver lägre hastigheter och större avstånd till framförvarande fordon. Målet är att ingjuta ett proaktivt förhållningssätt till riskhantering när vädret inte är idealiskt.

Svensk Körkortsteori BVinterkörning och körning i dåligt väder
Visa lektion
Nattkörning, mörka förhållanden och minskad synlighet lektionsbild

Nattkörning, mörka förhållanden och minskad synlighet

Den här lektionen behandlar de specifika utmaningarna med att köra motorcykel på natten eller under förhållanden med svagt ljus. Du kommer att lära dig hur du använder dina strålkastare mest effektivt, hur du hanterar bländning från mötande trafik och hur mörkret påverkar din djupseende och förmåga att bedöma avstånd. Strategier för att upptäcka nattaktiva djur och den ökade vikten av att bära reflexutrustning för att synas av andra är också viktiga delar av denna nödvändiga säkerhetslektion.

Svensk MC-Teori AVäder och dåligt grepp
Visa lektion
Snö, is och ishalka – Beteende lektionsbild

Snö, is och ishalka – Beteende

Den här lektionen lär dig hur du känner igen och anpassar dig till olika typer av hala vinterunderlag. Du får lära dig om egenskaperna vid körning i lös snö, packad snö och på is, med särskilt fokus på att upptäcka 'ishalka', som är genomskinlig och extremt farlig. Innehållet identifierar högriskområden som broar och skuggiga vägpartier och betonar behovet av extremt varsamma styr-, gas- och bromsningar.

Svensk Körkortsteori BVinterkörning och körning i dåligt väder
Visa lektion
Körning i mörker och skymning (strålkastar användning) lektionsbild

Körning i mörker och skymning (strålkastar användning)

Den här lektionen ger viktiga strategier för att köra säkert på natten och under skymning. Den täcker korrekt användning av strålkastare för att maximera synligheten utan att blända andra förare och betonar behovet av att sänka hastigheten för att kompensera för kortare siktavstånd. Innehållet belyser också vikten av att bära reflexkläder för att synas av andra.

Svensk AM-mopedteoriKörning i dåligt väder och ljusförhållanden
Visa lektion
Nattlig synlighet och belysningskrav (Ljusskyltar) lektionsbild

Nattlig synlighet och belysningskrav (Ljusskyltar)

Denna lektion beskriver de lagliga kraven för moppebelysning i Sverige och ger bästa praxis för körning på natten eller under förhållanden med svagt ljus. Den förklarar korrekt användning av halv- och helljus, vikten av ett fungerande bakljus och reflexernas roll för att synas. Målet är att säkerställa att föraren är så synlig som möjligt för andra och kan lysa upp vägen framför adekvat.

Svensk AM-mopedteoriPositionering, Filanvändning och Synlighet
Visa lektion
Bostadsområden och hastighetsdämpning lektionsbild

Bostadsområden och hastighetsdämpning

Denna lektion fokuserar på den höga graden av försiktighet som krävs vid körning i bostadsområden. Du kommer att lära dig reglerna för speciella zoner som 'gångfartsområde' och behovet av att navigera runt hastighetsdämpande åtgärder som farthinder. Det centrala temat är att förutse oförutsägbart beteende från boende, särskilt barn, och hantera riskerna med parkerade bilar som kraftigt begränsar sikten.

Svensk Körkortsteori BKörning i olika miljöer
Visa lektion
Säsongsutrustning, kläder och synlighetsjusteringar för förare lektionsbild

Säsongsutrustning, kläder och synlighetsjusteringar för förare

Denna lektion ger praktiska råd om hur du väljer lämplig körutrustning för de varierande svenska årstiderna. Du kommer att lära dig vikten av lager-på-lager för värme i kyla, ventilerad utrustning för sommarvärme och effektiva regnkläder för regn. Innehållet betonar hur rätt utrustning inte bara håller dig bekväm och fokuserad utan också ger avgörande skydd och ökar din synlighet för andra trafikanter, vilket gör den till en kritisk komponent för den övergripande MC-säkerheten.

Svensk MC-Teori AVäder och dåligt grepp
Visa lektion
Användning av varningstriangel och varningsblinkers lektionsbild

Användning av varningstriangel och varningsblinkers

Den här lektionen fokuserar på korrekt användning av varningsanordningar för att skydda en olycks- eller haveriplats. Du kommer att lära dig att omedelbart aktivera dina varningsblinkers. Huvudfokus ligger på korrekt placering av varningstriangeln, där avståndet från fordonet förklaras och hur det måste anpassas baserat på vägens hastighetsgräns och sikt för att ge mötande förare tillräckligt med tid att reagera.

Svensk Körkortsteori BNödsituationer och olycksförfaranden
Visa lektion
Säkerhetsstrategier och Förarpositionering lektionsbild

Säkerhetsstrategier och Förarpositionering

Den här lektionen fokuserar på strategier för att göra dig mer synlig för andra trafikanter, en kritisk faktor för motorskyddssäkerhet. Du kommer att lära dig hur du strategiskt använder filpositionering för att undvika andra förares döda vinklar och för att maximera din egen sikt genom kurvor och korsningar. Innehållet täcker också effektiviteten av reflexkläder och användningen av belysning för att säkerställa att du syns under alla förhållanden.

Svensk MC-Teori AFaroperception och riskhantering
Visa lektion
Användning av speglar och hantering av döda vinkeln lektionsbild

Användning av speglar och hantering av döda vinkeln

Den här lektionen fokuserar på att skapa en fullständig medvetenhet om trafiksituationen runt ditt fordon. Du kommer att lära dig korrekt procedur för att använda dina inre och yttre speglar i ett kontinuerligt skanningsmönster. Avgörande är att lektionen förklarar vad döda vinkeln (döda vinkeln) är, var den finns och varför en fysisk nack-kontroll över axeln är ett icke-förhandlingsbart säkerhetssteg innan någon sidorörelse som filbyte eller sväng.

Svensk Körkortsteori BFordonskontroll och manövrering
Visa lektion

Anpassa hastigheten och navigera vid dålig sikt – Teori

Lär dig nödvändiga körtekniker för situationer med reducerad sikt, som dimma eller kraftigt regn. Detta inkluderar hastighetsanpassning, användning av vägkanter som ledstjärnor och förståelse för stoppsträckans fysik.

hastighetsanpassningdålig siktriskmedvetenhettrafiksäkerhetoväderkörtekniker
Hastighetsanpassning vid väderförhållanden lektionsbild

Hastighetsanpassning vid väderförhållanden

Den här lektionen förstärker den grundläggande säkerhetsprincipen att anpassa körningen till rådande väderförhållanden. Du kommer att lära dig varför du måste sänka hastigheten avsevärt vid kraftigt regn för att undvika vattenplaning, hur starka sidvindar kan påverka fordonets stabilitet och varför minskad sikt vid dimma kräver lägre hastigheter och större avstånd till framförvarande fordon. Målet är att ingjuta ett proaktivt förhållningssätt till riskhantering när vädret inte är idealiskt.

Svensk Körkortsteori BVinterkörning och körning i dåligt väder
Visa lektion
Anpassning av hastighet i olika zoner (Stads-, landsväg, motorväg) lektionsbild

Anpassning av hastighet i olika zoner (Stads-, landsväg, motorväg)

Denna lektion betonar att den skyltade hastighetsgränsen är ett maximum, inte ett mål. Du kommer att lära dig principerna för situationsanpassad hastighetsanpassning, vilket innebär att justera din hastighet baserat på faktorer som sikt, vägens geometri (kurvor och backar), trafiktäthet och potentiella faror. Lektionen täcker specifika strategier för att hantera hastigheten i stadsmiljöer med fotgängare, på landsvägar med dolda infarter och på motorvägar för att matcha trafikflödet.

Svensk Körkortsteori BHastighetsgränser och avståndshantering
Visa lektion
Bostadsområden och hastighetsdämpning lektionsbild

Bostadsområden och hastighetsdämpning

Denna lektion fokuserar på den höga graden av försiktighet som krävs vid körning i bostadsområden. Du kommer att lära dig reglerna för speciella zoner som 'gångfartsområde' och behovet av att navigera runt hastighetsdämpande åtgärder som farthinder. Det centrala temat är att förutse oförutsägbart beteende från boende, särskilt barn, och hantera riskerna med parkerade bilar som kraftigt begränsar sikten.

Svensk Körkortsteori BKörning i olika miljöer
Visa lektion
Nattkörning, mörka förhållanden och minskad synlighet lektionsbild

Nattkörning, mörka förhållanden och minskad synlighet

Den här lektionen behandlar de specifika utmaningarna med att köra motorcykel på natten eller under förhållanden med svagt ljus. Du kommer att lära dig hur du använder dina strålkastare mest effektivt, hur du hanterar bländning från mötande trafik och hur mörkret påverkar din djupseende och förmåga att bedöma avstånd. Strategier för att upptäcka nattaktiva djur och den ökade vikten av att bära reflexutrustning för att synas av andra är också viktiga delar av denna nödvändiga säkerhetslektion.

Svensk MC-Teori AVäder och dåligt grepp
Visa lektion
Anpassa hastigheten efter vägförhållanden lektionsbild

Anpassa hastigheten efter vägförhållanden

Den här lektionen lär ut den avgörande färdigheten att anpassa hastigheten efter rådande förhållanden och betonar att den angivna hastighetsgränsen är ett maximum, inte ett mål. Den täcker olika scenarier som regn, dimma, tät trafik och dåliga vägbeläggningar och förklarar varför det är viktigt att minska hastigheten för att upprätthålla fordonskontroll och säkerhet. Målet är att odla ett proaktivt tankesätt där föraren ständigt bedömer risker och anpassar sin hastighet därefter.

Svensk AM-mopedteoriHastighetsgränser och säkra avstånd
Visa lektion
Körning i mörker och skymning (strålkastar användning) lektionsbild

Körning i mörker och skymning (strålkastar användning)

Den här lektionen ger viktiga strategier för att köra säkert på natten och under skymning. Den täcker korrekt användning av strålkastare för att maximera synligheten utan att blända andra förare och betonar behovet av att sänka hastigheten för att kompensera för kortare siktavstånd. Innehållet belyser också vikten av att bära reflexkläder för att synas av andra.

Svensk AM-mopedteoriKörning i dåligt väder och ljusförhållanden
Visa lektion
Snö, is och ishalka – Beteende lektionsbild

Snö, is och ishalka – Beteende

Den här lektionen lär dig hur du känner igen och anpassar dig till olika typer av hala vinterunderlag. Du får lära dig om egenskaperna vid körning i lös snö, packad snö och på is, med särskilt fokus på att upptäcka 'ishalka', som är genomskinlig och extremt farlig. Innehållet identifierar högriskområden som broar och skuggiga vägpartier och betonar behovet av extremt varsamma styr-, gas- och bromsningar.

Svensk Körkortsteori BVinterkörning och körning i dåligt väder
Visa lektion
Användning av speglar och hantering av döda vinkeln lektionsbild

Användning av speglar och hantering av döda vinkeln

Den här lektionen fokuserar på att skapa en fullständig medvetenhet om trafiksituationen runt ditt fordon. Du kommer att lära dig korrekt procedur för att använda dina inre och yttre speglar i ett kontinuerligt skanningsmönster. Avgörande är att lektionen förklarar vad döda vinkeln (döda vinkeln) är, var den finns och varför en fysisk nack-kontroll över axeln är ett icke-förhandlingsbart säkerhetssteg innan någon sidorörelse som filbyte eller sväng.

Svensk Körkortsteori BFordonskontroll och manövrering
Visa lektion
Anpassa hastigheten för motorcykel i stadsmiljö lektionsbild

Anpassa hastigheten för motorcykel i stadsmiljö

Denna lektion lär ut den avgörande färdigheten att anpassa hastigheten till de dynamiska och ofta trånga förhållandena vid stadskörning på motorcykel. Du kommer att lära dig att jämnt modulera din hastighet som svar på trafikflöde, fotgängares aktivitet och komplexa korsningar för att upprätthålla säkerhet och kontroll. Tekniker som täcks inkluderar effektiv användning av motorbromsning, att förutse andra trafikanters agerande och att välja en hastighet som maximerar din reaktionstid i en tät miljö.

Svensk MC-Teori AHastighetsanpassning och avståndshållning
Visa lektion
Landsvägar och jordbruksfordon lektionsbild

Landsvägar och jordbruksfordon

Denna lektion behandlar de specifika risker som är förknippade med körning på landsvägar (landsvägar) i Sverige. Du kommer att lära dig hur man hanterar högre hastigheter på smala, kurviga vägar med begränsad sikt på grund av kurvor och backar. Lektionen täcker procedurer för säker omkörning av långsamtgående jordbruksfordon, hantering av möten med mötande trafik på smala partier och att ständigt vara uppmärksam på vilda djur, särskilt i gryning och skymning.

Svensk Körkortsteori BKörning i olika miljöer
Visa lektion

Vanliga frågor om Körning i nedsatt sikt och användning av strålkastare

Hitta tydliga svar på vanliga frågor som elever har om Körning i nedsatt sikt och användning av strålkastare. Lär dig hur lektionen är uppbyggd, vilka mål inom körkortsteori den stödjer och hur den passar in i den övergripande studievägen med enheter och kursprogression i Sverige. Dessa förklaringar hjälper dig att förstå centrala begrepp, lektionsupplägg och provfokuserade studiemål.

När ska jag använda helljus i Sverige?

Helljus ska användas på mörklagda vägar när det inte finns risk att blända mötande trafik eller förare som kör framför dig. Du måste byta till halvljus (kersljus) när du närmar dig andra fordon eller när ditt helljus kan reflekteras i vägskyltar och tillfälligt blända dig. De är avgörande för att maximera sikten på mörka landsbygdsvägar, men måste användas ansvarsfullt.

Vad gäller för användning av främre och bakre dimljus?

Främre dimljus kan användas vid dålig sikt, som vid dimma, kraftigt regn eller snöfall. Bakre dimljus ska användas när sikten är mindre än 100 meter och stängas av så snart sikten förbättras eller när du följer ett annat fordon nära, för att undvika att blända dem.

Hur påverkar nedsatt sikt min hastighet och avstånd?

När sikten är nedsatt måste du sänka hastigheten avsevärt och öka avståndet till framförvarande fordon. Den allmänna regeln är att anpassa hastigheten så att du kan stanna säkert inom den sträcka du kan se. Använd vägkanten eller markeringar som guide och var extra försiktig med andra trafikanter som kan vara svårare att upptäcka.

Kan jag använda helljus i regn?

Helljus är generellt avsett för mörklagda vägar. Vid kraftigt regn, särskilt på natten, är halvljus ofta mer effektivt eftersom helljus kan reflekteras i regndroppar och vatten på vägen, vilket skapar bländning och minskar sikten ytterligare. Prioritera alltid att kunna se tydligt och att inte blända andra.

Vilka konsekvenser får felaktig användning av strålkastare eller dimljus i Sverige?

Felaktig användning av strålkastare eller dimljus kan leda till en trafikbot och anses som ett brott mot trafikreglerna. Ännu viktigare är att det kan skapa farliga situationer genom att blända andra förare eller genom att inte ge tillräcklig sikt för dig själv, vilket ökar risken för en olycka.

Fortsätt din svensk resa inom körkortsteori

svensk vägmärkensvensk artikelämnenSök svensk vägmärkensvensk körteorikurserSvensk MC-Teori A-kurssvensk övning i körteoriSvensk AM-mopedteori-kursSvensk Körkortsteori B-kurssvensk artiklar om körteoriSök svensk körteoriartiklarSök svensk körteoriövningarsvensk startsida för körteorisvensk kategorier av vägmärkensvensk kategorier för övningssetEnheten Väder och dåligt grepp i Svensk MC-Teori AEnheten Nödmoment & Undanmanövrar i Svensk MC-Teori AEnheten Vägmärken och signaler i Svensk Körkortsteori BEnheten Olycksrespons & Säkerhet vid Vägkant i Svensk MC-Teori AEnheten Prioritetsregler och korsningar i Svensk Körkortsteori BEnheten Fordonskontroll och manövrering i Svensk Körkortsteori BEnheten Hastighetsgränser och säkra avstånd i Svensk AM-mopedteoriEnheten Nödsituationer och olycksförfaranden i Svensk Körkortsteori BEnheten Hastighetsgränser och avståndshantering i Svensk Körkortsteori BLektion Snö, is och ishalka – Beteende i Vinterkörning och körning i dåligt väderLektion Kontroll och återhämtning vid sladd i Vinterkörning och körning i dåligt väderEnheten Lagstadgade skyldigheter, dokumentation och skyddsutrustning i Svensk MC-Teori ALektion Användning av vinterdäck och snökedjor i Vinterkörning och körning i dåligt väderLektion Hastighetsanpassning vid väderförhållanden i Vinterkörning och körning i dåligt väderLektion Körning i nedsatt sikt och användning av strålkastare i Vinterkörning och körning i dåligt väder