Välkommen till den viktiga lektionen om vinterkörning för ditt svenska B-körkort. Den här enheten täcker hur du identifierar och säkert hanterar körning på snö, packad snö och särskilt förrädisk is och ishalka, vilket är avgörande för att klara ditt teoriprov och köra säkert under svenska förhållanden.
Välkommen till den här lektionen för den svenska körkortsutbildningen för personbil kategori B, där vi kommer att utforska de kritiska aspekterna av att köra på utmanande vinterunderlag. Vinterväglag, särskilt snö, is och den nästan osynliga 'svartis' (ishalka), är en betydande orsak till trafikolyckor i Sverige. Att förstå hur dessa underlag påverkar ditt fordons beteende och att veta hur du anpassar din körning är av yttersta vikt för din egen och andras säkerhet.
Den här lektionen fokuserar på att lära dig känna igen olika halt före, bedöma de associerade riskerna och tillämpa säkra körtekniker. Att bemästra dessa beteenden minskar din olycksrisk direkt, förhindrar förlorad fordonskontroll och säkerställer att du uppfyller dina svenska lagliga skyldigheter att anpassa hastighet och manövrar efter rådande vägförhållanden.
Att köra på snö och is förändrar i grunden hur ett fordon beter sig. Den primära orsaken till denna förändring är en dramatisk minskning av friktionen mellan däck och vägbana, vilket är den kraft som gör att dina däck får grepp om vägen.
Friktion är den kraft som motverkar rörelse mellan två kontaktytor. Vid körning kvantifierar 'friktionskoefficienten' (µ) det grepp som finns tillgängligt för acceleration, bromsning och kurvtagning. På en torr asfaltsväg kan denna koefficient vara runt 0,7. På vinterunderlag sjunker den dock avsevärt:
Denna drastiska minskning av µ innebär att dina däck har mycket mindre grepp att arbeta med. Om den kraft som krävs för att accelerera, bromsa eller svänga ditt fordon överstiger den tillgängliga friktionen, kommer dina däck att slira, vilket leder till förlorad kontroll. Längre bromssträckor och en högre sannolikhet för sladdar är direkta konsekvenser av denna minskade friktion. Bromssträckan ökar till exempel exponentiellt när µ minskar; om µ halveras kan din bromssträcka ungefär fördubblas.
Den svenska Trafikförordningen ålägger förare ett tydligt juridiskt ansvar att anpassa sitt beteende efter väglaget. Specifikt:
Dessa bestämmelser säkerställer att förare behåller kontrollen över sina fordon och bidrar till den allmänna trafiksäkerheten, vilket minskar risken för alla trafikanter.
Att identifiera vilken typ av halt underlag du befinner dig på, eller kommer att stöta på, är det första steget mot säker vinterkörning.
Snö på vägbanan kan förekomma i olika former, vilka var och en påverkar körningen på olika sätt.
Is är ett tunt, fruset vattenskikt på vägbanan, som vanligtvis bildas när temperaturen är runt eller under 0 °C.
Oavsett typ kräver is extrem försiktighet. Obligatorisk användning av vinterdäck krävs under vinterpåverkade förhållanden i Sverige. Till exempel kan ett fordon som bromsar från 50 km/h på en väg täckt av ren is färdas ytterligare 70 meter innan det stannar, även med ABS aktiverat.
Svartis, eller "halka" på svenska, är utan tvekan det farligaste vinterväglaget eftersom det är nästan osynligt. Det är ett extremt tunt, transparent lager av ren is som bildas på vägbanan och ofta ser ut som en glansig hinna som är omöjlig att skilja från våt eller till och med torr asfalt.
Den praktiska faran med svartis är att förare ofta inte inser dess närvaro förrän greppet försvinner. Detta ökar uppfattnings-reaktionstiderna eftersom faran inte upptäcks visuellt. Du måste alltid anta potentialen för svartis när förhållandena är rätt: temperaturer vid eller under 0 °C, nylig frost, eller efter en klar natt. Proaktiv hastighetssänkning är avgörande i områden där svartis misstänks, även om vägen ser klar ut. Ett vanligt missförstånd är att tänka: "Om jag kan se vägen tydligt, finns det ingen is"—detta är falskt, eftersom svartis kan vara helt osynlig.
För att kompensera för minskad friktion måste förare anpassa sina grundläggande körvanor. Dessa kärnprinciper är avgörande för att behålla kontroll och säkerhet på snö och is.
Principen om säker hastighetsanpassning dikterar att din hastighet alltid måste vara sådan att den erforderliga friktionen för dina åtgärder (bromsning, acceleration, svängning) inte överstiger den tillgängliga friktionen. Detta säkerställer att du kan stanna eller styra säkert inom ditt uppfattnings-reaktionsfönster.
Som en praktisk riktlinje bör du avsevärt minska din hastighet:
Kom ihåg Trafikförordning §7: "Föraren ska anpassa hastigheten och körsättet efter det lokala trafikförhållandet."
Principen om ökat följavstånd innebär att tidsgapet bakom fordonet framför dig måste ökas proportionellt mot friktionsminskningen. Detta ger tillräckligt avstånd för att uppfatta och reagera på en plötslig förlust av grepp, vilket möjliggör en säkrare bromssträcka.
För fordon med tung last (t.ex. över 400 kg) kan du behöva lägga till ytterligare en sekund per 100 kg till dessa riktlinjer på grund av ökad tröghet.
Principen om försiktig manövrering är fundamental: alla styr-, gas- och bromsåtgärder måste vara gradvisa och mjuka, utan några plötsliga förändringar. Plötsliga manövrar är den primära orsaken till sladdar på underlag med lågt grepp, eftersom de omedelbart kräver mer grepp än däcken kan leverera, vilket överskrider friktionsgränsen.
Principen om farodetektion och förutsägelse är avgörande för svartis, som ofta är osynlig. Förare måste proaktivt identifiera specifika vägdragningar där is är statistiskt vanligare. Sänk hastigheten innan du kör in i dessa zoner, även om underlaget ser klart ut.
Utöver kärnprinciperna kan specifika tekniker för bromsning, styrning och acceleration hjälpa dig att behålla kontrollen och reagera effektivt under vinterförhållanden.
På underlag med lågt grepp är abrupt bromsning extremt farligt.
Kom ihåg Trafikförordning §5, som förbjuder hård inbromsning som kan orsaka kontrollförlust. Att trycka hårdare på bromsen kommer inte att stoppa bilen snabbare på is; det ökar risken för sladd.
Att behålla riktningskontrollen kräver specifika styrningsmetoder.
Att öka hastigheten på hala vägar kräver en känslig beröring.
Moderna fordon är utrustade med elektroniska säkerhetssystem utformade för att hjälpa förare, särskilt på underlag med lågt grepp. Det är dock viktigt att förstå deras kapacitet och begränsningar. Dessa system är assistenter, inte ersättningar för försiktig, mjuk körning.
ABS förhindrar att hjulen låser sig vid hård inbromsning genom att snabbt modulera bromstrycket till varje hjul. På is fungerar ABS, vilket förhindrar total hjullåsning och gör att du behåller viss styrförmåga. Eftersom friktionskoefficienten är så låg kan ABS dock inte dramatiskt förkorta bromssträckan på is. Du kommer fortfarande att färdas långt innan du stannar.
ESP, även känt som ESC (Electronic Stability Control) eller DSC (Dynamic Stability Control), är utformat för att upptäcka och minska förlusten av grepp. Om det upptäcker att fordonet avviker från sin avsedda bana (t.ex. överstyrning eller understyrning), kan det selektivt applicera bromsar på enskilda hjul och/eller minska motorstyrkan för att hjälpa föraren att återfå stabilitet. ESP är mycket fördelaktigt på hala underlag, men det kan inte trotsa fysikens lagar eller skapa grepp där det inte finns något.
Antispinn (TC) är ett system som förhindrar att drivhjulen spinner överdrivet vid acceleration. Om hjulspinn upptäcks, minskar TC motorvridmomentet eller applicerar individuella hjulbromsar för att hjälpa däcket att återfå greppet. Detta är mycket hjälpsamt vid acceleration från stillastående eller vid låga hastigheter på isfläckar.
Förare måste förstå att även om dessa elektroniska hjälpmedel är värdefulla, ersätter de inte behovet av mjuk förarinmatning och en grundlig förståelse för förhållandena. Överdriven tillit till dessa system kan leda till en falsk trygghetskänsla.
Din förmåga att visuellt uppfatta hala underlag och förutsäga deras bildning baserat på väderförhållanden är en avgörande färdighet för vinterkörning.
Även om svartis ofta är osynlig, kan vissa subtila ledtrådar indikera dess närvaro:
Trots dessa potentiella ledtrådar kan mänskliga ögon inte på ett tillförlitligt sätt skilja transparent is från en torr väg. Därför är förutsägelse baserad på väder och plats mycket viktigare än att enbart förlita sig på visuell detektion.
Att förstå meteorologiska faktorer hjälper dig att förutsäga var och när is kan bildas.
Anpassa alltid din hastighet inte bara när is är synlig, utan också när väderprognoser förutsäger frysning eller när du kör genom högriskområden under kallt väder.
Efterlevnad av specifika svenska trafikbestämmelser är obligatoriskt vid körning under vinterförhållanden. Dessa lagar är utformade för att minska de ökade riskerna med snö och is.
Som tidigare nämnts är dessa paragrafer i Trafikförordningen grundläggande:
Svensk lag föreskriver användning av vinterdäck under specifika perioder eller när vinterväglag råder.
Generellt måste fordon vara utrustade med vinterdäck (dubbdäck eller odubbdäck) under perioden 1 december till 31 mars om vinterväglag (snö, is, modd eller frost på någon del av vägen) råder eller förväntas. Vinterdäck ger betydligt högre friktion på snö och is jämfört med sommardäck (µ ≈ 0,4–0,5 för vinterdäck jämfört med mycket lågt för sommardäck på is). Att montera vinterdäck med tillräckligt mönsterdjup (minst 3 mm, men 4 mm rekommenderas) före den första frosten är en ansvarsfull åtgärd.
Trafikförordning §3-1 anger att strålkastare måste användas när sikten är begränsad, inklusive vid snöfall eller på vägar där svartis kan bildas. Att använda halvljus, eventuellt med kantbelysning, kan förbättra ytkontrasten och hjälpa dig att upptäcka subtila förändringar i vägbanan som kan indikera is. Undvik bländande helljus, vilket kan minska din uppfattning om ytans textur.
Att förstå vanliga fel på vintervägar kan hjälpa dig att utveckla säkrare körvanor.
| Brott | Varför det är fel | Korrekt beteende | Möjlig konsekvens |
|---|---|---|---|
| Hålla normal hastighet på en bro efter en natt med klar himmel och ≤ 0 °C | Underskattar risken för svartis, överskrider säker tillgänglig friktion (µ). | Sänk hastigheten med minst 30–50 % före bron, öka följavståndet. | Sladd, kontrollförlust, potentiell kollision. |
| Hård inbromsning på isig vägbana trots ABS-aktivering | Kan orsaka initial hjullåsning innan ABS modulerar, vilket leder till styrförlust. | Applicera fast, stadigt tryck; låt ABS pulsa; undvik att pumpa bromsarna. | Fordonet snurrar, kolliderar med föremål eller mötande trafik. |
| Plötslig styrning för att undvika ett inbillat hinder på en svartisväg | Överskrider lateralt grepp, inducerar omedelbart en spinn. | Håll styrrörelserna minimala; bedöm hindret; om oundvikligt, styr mjukt och var beredd att motstyra. | Fordonet välter eller kör in i mötande fil. |
| Använda farthållare på packad snö eller is | Automatisk gas kan öka vridmomentet plötsligt, vilket orsakar hjulspinn. | Stäng av farthållaren; kontrollera accelerationen manuellt med progressiv gas. | Hjulspinn, greppförlust, möjlig påkörning bakifrån. |
| Anta att vinterdäck eliminerar all risk på is | Vinterdäck förbättrar µ men fortfarande långt under torr vägs µ; överkonfidens är farligt. | Kombinera vinterdäck med reducerad hastighet, mjuk manövrering och ökat följavstånd. | Överkonfidens leder till överdriven hastighet, längre bromssträcka. |
| Följa för nära ett fordon som bromsar på is | Otillräcklig reaktionstid på grund av reducerad µ. | Dubbla eller tredubbla normalt tidsgap; förutse bromshändelser genom att skanna långt framåt. | Kollision bakifrån. |
| Ignorera dimmas försämrad sikt på en väg utsatt för svartis | Siktbegränsningar förhindrar farodetektion; föraren kanske inte ser is förrän för sent. | Använd dimljus, halvljus; sänk hastigheten avsevärt; öka följavståndet. | Oväntad kontrollförlust och kollision. |
| Förlita sig enbart på ESP/Antispinn för att återhämta sig från en spinn | Elektroniska hjälpmedel assisterar men kan inte helt övervinna fysiken; förarsamarbete krävs. | Kombinera användning av elektroniska hjälpmedel med mjuk styrning och försiktig gasreglering (om tillämpligt). | Långvarig spinn, avkörning, eventuell vältning. |
Här är några viktiga termer relaterade till körning på snö, is och svartis:
För att fördjupa din förståelse av säker vinterkörning kan du överväga att utforska relaterade ämnen.
Översikt över lektionsinnehåll
Utforska alla enheter och lektioner som ingår i denna körteorikurs.
Utforska sökämnen som elever ofta letar efter när de studerar Snö, is och ishalka – Beteende. Dessa ämnen speglar vanliga frågor om trafikregler, körsituationer, säkerhetsråd och teoriförberedelser på lektionsnivå för elever i Sverige.
Bläddra bland fler körteorilektioner som täcker relaterade trafikregler, vägmärken och vanliga körsituationer kopplade till detta ämne. Förbättra din förståelse för hur olika regler samverkar i vardagliga trafiksituationer.
Förstå var och varför halka förhållanden som snö, is och farlig ishalka (ishalka) bildas på svenska vägar. Lär dig teori fokuserad på att känna igen farliga zoner som broar och skuggiga områden under vinterkörning.
Den här lektionen ger viktig information för alla motorcyklister som överväger att köra i kallt svenskt väder. Du kommer att lära dig hur låga temperaturer påverkar däckens prestanda och den extrema försiktighet som krävs på ytor med potentiell is eller snö. Innehållet fokuserar på att identifiera farliga platser som svart is, behovet av exceptionellt mjuka och försiktiga kontrollrörelser, och varför det i många fall är det säkraste beslutet att inte köra alls under sådana förhållanden.
Den här lektionen behandlar de allvarliga farorna med att köra moped i snö och is. Den förklarar hur man identifierar potentiella faror som svart is och betonar att det säkraste valet är att undvika att köra i sådana förhållanden. För situationer där det inte kan undvikas, ger den råd om extremt försiktiga manövrar och förberedelse av fordonet.
Den här lektionen förstärker den grundläggande säkerhetsprincipen att anpassa körningen till rådande väderförhållanden. Du kommer att lära dig varför du måste sänka hastigheten avsevärt vid kraftigt regn för att undvika vattenplaning, hur starka sidvindar kan påverka fordonets stabilitet och varför minskad sikt vid dimma kräver lägre hastigheter och större avstånd till framförvarande fordon. Målet är att ingjuta ett proaktivt förhållningssätt till riskhantering när vädret inte är idealiskt.
Den här lektionen täcker strategier för säker körning när sikten är försämrad. Du kommer att lära dig korrekt användning av olika ljussystem: när du ska använda halvljus, helljus och hur du undviker att blända andra förare. Lektionen förklarar också specifika regler för användning av främre och bakre dimljus samt ger tekniker för att navigera säkert i tät dimma eller kraftigt nederbörd genom att sänka hastigheten och använda vägkanten som guide.
Denna lektion fokuserar på den höga graden av försiktighet som krävs vid körning i bostadsområden. Du kommer att lära dig reglerna för speciella zoner som 'gångfartsområde' och behovet av att navigera runt hastighetsdämpande åtgärder som farthinder. Det centrala temat är att förutse oförutsägbart beteende från boende, särskilt barn, och hantera riskerna med parkerade bilar som kraftigt begränsar sikten.
Den här lektionen beskriver de svenska lagarna gällande användning av vinterdäck. Du kommer att lära dig den obligatoriska perioden (1 december till 31 mars) då vinterdäck krävs vid vinterväglag, och de specifika reglerna för dubbdäck, inklusive användningsdatum och lokala förbud. Innehållet förklarar också de funktionella skillnaderna mellan dubbade och friktionsdäck samt vikten av tillräckligt mönsterdjup för säkerhet på snö och is.
Den här lektionen ger viktig kunskap om hur man förhindrar och hanterar en sladd. Du kommer att lära dig att skilja mellan understyrning (sladd på framhjulen) och överstyrning (sladd på bakhjulen) samt de korrekta styr- och pedalingrepp som krävs för att återfå kontrollen i varje fall. Vikten av att titta och styra i den önskade färdriktningen är ett huvudfokus, tillsammans med förståelsen för hur moderna säkerhetssystem som ABS och ESP hjälper föraren.
Denna lektion behandlar de specifika risker som är förknippade med körning på landsvägar (landsvägar) i Sverige. Du kommer att lära dig hur man hanterar högre hastigheter på smala, kurviga vägar med begränsad sikt på grund av kurvor och backar. Lektionen täcker procedurer för säker omkörning av långsamtgående jordbruksfordon, hantering av möten med mötande trafik på smala partier och att ständigt vara uppmärksam på vilda djur, särskilt i gryning och skymning.
Den här lektionen förbereder dig för de specifika utmaningarna med att köra på landsvägar i Sverige. Du kommer att lära dig hur du läser vägen framför dig för förändringar i ytans kvalitet, närmar dig blinda kurvor säkert och anpassar din hastighet för smala filer utan vägren. Innehållet täcker även hur du förutser och säkert interagerar med långsamtgående jordbruksfordon och risken för vilda djur på vägen, vilket säkerställer att du är förberedd på den oförutsägbara naturen hos landsvägskörning.
Den här lektionen fokuserar på korrekt användning av varningsanordningar för att skydda en olycks- eller haveriplats. Du kommer att lära dig att omedelbart aktivera dina varningsblinkers. Huvudfokus ligger på korrekt placering av varningstriangeln, där avståndet från fordonet förklaras och hur det måste anpassas baserat på vägens hastighetsgräns och sikt för att ge mötande förare tillräckligt med tid att reagera.
Lär dig nödvändig körkortsteori för att bibehålla kontrollen på hala vinterväglag i Sverige. Detta täcker det kritiska behovet av mjuka rörelser vid styrning, acceleration och bromsning för att säkert navigera i snö, is och ishalka.
Den här lektionen ger viktig kunskap om hur man förhindrar och hanterar en sladd. Du kommer att lära dig att skilja mellan understyrning (sladd på framhjulen) och överstyrning (sladd på bakhjulen) samt de korrekta styr- och pedalingrepp som krävs för att återfå kontrollen i varje fall. Vikten av att titta och styra i den önskade färdriktningen är ett huvudfokus, tillsammans med förståelsen för hur moderna säkerhetssystem som ABS och ESP hjälper föraren.
Denna lektion fokuserar på de tre grundläggande manövrarna för att styra en bil: styrning, acceleration och bromsning. Du kommer att lära dig rätt handposition på ratten för maximal kontroll och tekniker för jämn, progressiv användning av gas- och bromspedalerna. Innehållet förklarar hur dessa manövrar påverkar fordonets balans och stabilitet, vilket utgör grunden för alla avancerade kör- och manövreringstekniker.
Den här lektionen ger viktig information för alla motorcyklister som överväger att köra i kallt svenskt väder. Du kommer att lära dig hur låga temperaturer påverkar däckens prestanda och den extrema försiktighet som krävs på ytor med potentiell is eller snö. Innehållet fokuserar på att identifiera farliga platser som svart is, behovet av exceptionellt mjuka och försiktiga kontrollrörelser, och varför det i många fall är det säkraste beslutet att inte köra alls under sådana förhållanden.
Den här lektionen förstärker den grundläggande säkerhetsprincipen att anpassa körningen till rådande väderförhållanden. Du kommer att lära dig varför du måste sänka hastigheten avsevärt vid kraftigt regn för att undvika vattenplaning, hur starka sidvindar kan påverka fordonets stabilitet och varför minskad sikt vid dimma kräver lägre hastigheter och större avstånd till framförvarande fordon. Målet är att ingjuta ett proaktivt förhållningssätt till riskhantering när vädret inte är idealiskt.
Denna lektion fördjupar sig i dynamiken vid kurvtagning på ett tvåhjuligt fordon och introducerar den viktiga tekniken motstyrning för att initiera svängar effektivt. Den förklarar vikten av att välja rätt linje, hantera hastigheten före svängen och titta genom kurvan mot utgången. Innehållet ger också vägledning om hur man känner igen och korrigerar en förlust av grepp eller en sladd.
Denna lektion lär ut den korrekta metoden för att navigera kurvor och svängar av varierande skärpa. Du kommer att lära dig principen 'långsamt in, snabbt ut', som innebär att bromsa före kurvan och försiktigt accelerera genom den för att bibehålla stabilitet och grepp. Lektionen täcker också hur man väljer rätt linje (placering) genom en kurva och hur man effektivt använder sin syn för att blicka långt framåt för en säker och kontrollerad passage.
Den här lektionen behandlar de allvarliga farorna med att köra moped i snö och is. Den förklarar hur man identifierar potentiella faror som svart is och betonar att det säkraste valet är att undvika att köra i sådana förhållanden. För situationer där det inte kan undvikas, ger den råd om extremt försiktiga manövrar och förberedelse av fordonet.
Denna lektion förklarar funktionen hos viktiga elektroniska förarhjälpmedel. Du kommer att lära dig hur låsningsfria bromsar (ABS) förhindrar att hjulen låser sig vid hård inbromsning, vilket gör att du kan behålla styrförmågan. Lektionen täcker även elektroniskt stabilitetsprogram (ESP), som hjälper till att förhindra sladd genom att automatiskt bromsa enskilda hjul, och antispinn (TCS), som förhindrar hjulspinn vid acceleration på hala underlag.
Den här lektionen lär ut den fysiska färdigheten att applicera maximal bromskraft samtidigt som motorcykeln behåller kontrollen. Du kommer att lära dig tekniken för progressiv bromsning för att undvika att hjulen låser sig och hur du reagerar om en sladd inträffar. Att förstå hur man hanterar både fram- och bakhjulssladdar samt hur ett ABS-system hjälper i dessa situationer ger dig bästa möjliga chans att stanna säkert och snabbt i en nödsituation.
Den här lektionen beskriver de specifika risker som är förknippade med körning på våta vägar, inklusive betydligt ökade bromssträckor och risken för vattenplaning. Den förklarar hur man känner igen förhållanden där vattenplaning är trolig och vikten av att minska hastigheten. Förare kommer att lära sig att använda mjukare gas-, broms- och styrinmatningar för att bibehålla grepp och kontroll.
Hitta tydliga svar på vanliga frågor som elever har om Snö, is och ishalka – Beteende. Lär dig hur lektionen är uppbyggd, vilka mål inom körkortsteori den stödjer och hur den passar in i den övergripande studievägen med enheter och kursprogression i Sverige. Dessa förklaringar hjälper dig att förstå centrala begrepp, lektionsupplägg och provfokuserade studiemål.
Ishalka är ett tunt, genomskinligt islager på vägbanan. Det är extremt farligt eftersom det är mycket svårt att se, särskilt på mörk asfalt. Det ger nästan inget grepp, vilket drastiskt minskar bilens dragkraft och gör styrning, bromsning och acceleration mycket oförutsägbar. Många olyckor på vintern inträffar för att förare inte inser att de kör på ishalka.
Leta efter visuella ledtrådar: broar och skuggade områden fryser ofta först. Om temperaturen ligger nära fryspunkten och vägen ser ovanligt mörk och glansig ut, kan det vara ishalka. Du kan också märka att andra fordon eller cyklister kämpar för grepp. Om du misstänker is, testa greppet mycket försiktigt genom att släppa gasen lite och observera bilens respons – bristande friktion indikerar is.
Nyckeln är att vara extremt varsam med alla manövrar. Accelerera, bromsa och styr mycket långsamt och mjukt. Öka avståndet till fordonet framför avsevärt – tänk på 'tresekundersregeln' som ett minimum, och dubbla den eller mer på is. Sänk hastigheten långt under den angivna gränsen för att ge dig själv mer tid att reagera och stanna.
Ja, vissa områden fryser snabbare och hårdare. Broar och överfarter är särskilt riskfyllda eftersom de är exponerade för kall luft från alla håll. Skuggade delar av vägen, särskilt i skogar eller bredvid byggnader, kan förbli isiga även efter att solen har värmt andra områden. Vägytor som är fuktiga före en köldknäpp kan också snabbt utveckla is.
Lös snö kan vara mjukare och ge viss dämpning, men den kan också göra att hjulen spinner lätt. Packad snö, som ofta bildas av trafik som kör över lös snö, kan bli mycket hal, särskilt om den är fuktig och sedan fryser. Båda kräver varsam acceleration och bromsning, men packad snö ger mindre grepp än färsk, lös snö, vilket kräver ännu större försiktighet.