Att navigera stadsgator kräver särskild uppmärksamhet. Den här lektionen fördjupar sig i de unika utmaningar som svensk stadskörning innebär, från hastighetsbegränsningar och väjarningsregler i trafikerade områden till säker interaktion med fotgängare och cyklister. Att förstå dessa regler är avgörande för att klara ditt teoriprov för körkortsklass B och för säker körning.
Körning i stadsmiljöer utgör en unik uppsättning utmaningar för bilister. Till skillnad från landsbygdsvägar eller motorvägar kännetecknas stadsgator av en hög täthet av olika trafikanter, komplexa utformningar och dynamiska interaktioner. Denna lektion för den svenska körkortsutbildningen (kategori B) kommer att ge dig den kunskap och de strategier som krävs för att navigera stadstrafiken och gångfartsområdena på ett självsäkert och säkert sätt, vilket avsevärt minskar risken för kollisioner och straffrättsliga påföljder.
Stadsområden i Sverige är livliga knutpunkter där fordon delar begränsat utrymme med fotgängare, cyklister, kollektivtrafik och leveranstjänster. Denna komplexa miljö kräver ökad medvetenhet, utmärkta förutseendeförmågor och strikt efterlevnad av trafikreglerna. En betydande del av trafikolyckorna inträffar i stadsmiljöer, ofta med sårbara trafikanter. Att behärska stadskörningsteknik är inte bara en fråga om att klara din teoriprov; det handlar om att rädda liv och bidra till ett smidigare och säkrare trafikflöde i våra städer.
Stadstrafikmiljöer kännetecknas av tre primära egenskaper:
Den grundläggande principen som styr stadskörning är riskminimering. Lägre hastigheter ger mer tid för uppfattning, beslutsfattande och handling. Defensiv körning, som innebär att förutse sårbaras trafikanters beteende, hjälper till att mildra konsekvenserna av potentiella konflikter. Lagstiftning, som Trafikförordningen, kodifierar dessa säkerhetsprioriteringar och betonar skyddet av de mest utsatta.
Framgångsrik stadskörning bygger på en uppsättning kärnprinciper som prioriterar säkerhet och effektivitet.
Hastighetsanpassning är avgörande i stadsmiljöer. Det innebär att anpassa fordonets hastighet inte bara till den angivna gränsen, utan även till rådande förhållanden, vägens utformning och trafiktätheten. Lägre rörelseenergi minskar avsevärt svårighetsgraden av en kollision och förkortar bromssträckorna.
Förare måste alltid följa lagstadgade hastighetsgränser (vanligtvis 30, 40 eller 50 km/h i stadstrafik) och frivilligt sänka hastigheten ytterligare när förhållandena kräver det, till exempel i trånga områden, nära skolor eller där siktförhållandena är begränsade.
Lagen prioriterar skyddet av de mest sårbara trafikanterna. Detta innebär att konsekvent ge företräde åt fotgängare vid särskilda övergångsställen och åt cyklister där lagen ger dem företräde. I Sverige är detta särskilt viktigt vid markerade övergångsställen.
Defensiv körning innebär att proaktivt skanna omgivningen efter potentiella faror och planera dina manövrar därefter. Detta inkluderar att leta efter fotgängare som är på väg att korsa, cyklister som dyker upp från sidogator, eller plötsliga stopp av fordon framför. Kontinuerlig perifer scanning, tidig signalering och att hålla ett säkert avstånd till framförvarande fordon är avgörande för att kompensera för mänskliga reaktionstidsgränser och undvika panikbromsning.
Att känna igen och respektera speciella stadsmiljöer är ett lagstadgat och säkerhetsmässigt krav. Dessa inkluderar gångfartsområden, delade utrymmen, bussfiler och lastningsområden. Missbruk av dessa områden kan hindra kollektivtrafiken, äventyra fotgängare eller leda till böter. Var noga med vägmarkeringar, skyltning och beläggningsförändringar.
I en tät stadsmiljö är tydlig och tidig kommunikation avgörande. Använd blinkers, bromsljus och, sparsamt, ditt tuta för att signalera dina avsikter förutsägbart. Signalera minst 3 sekunder före en sväng eller filbyte för att ge andra trafikanter tillräckligt med tid att reagera. Hornet bör endast användas för att varna andra för fara, inte för att skrämma.
Synlighetshantering innebär att säkerställa att ditt fordon syns av andra och att du tydligt kan se andra trafikanter. Detta inkluderar korrekt användning av fordonsbelysning, att hålla fönster rena och att veta när man ska använda halvljus respektive helljus. Använd alltid halvljus inom 200 meter från fotgängare eller andra fordon för att undvika bländning.
Svensk trafiklagstiftning, särskilt Trafikförordningen, fastställer specifika regler för stadsmiljöer. Att förstå dessa regler och egenskaperna hos olika stadsmiljöer är grundläggande för säker körning.
Sårbara trafikanter (VRU) är individer med begränsat skydd vid en kollision, främst fotgängare, cyklister och användare av hjälpmedel för förflyttning. De är ofta mindre synliga och kan röra sig oförutsägbart.
I Sverige har fotgängare specifika rättigheter vid övergångsställen. Enligt § 25 i Trafikförordningen måste förare stanna före stopplinjen när en fotgängare befinner sig på ett markerat övergångsställe (zebrastreck). Detta företräde gäller oavsett trafikljusets färg. Även vid omärkta övergångsställen måste du stanna och ge företräde (§ 26) om en fotgängare redan har gått ut på körbanan. Ett vanligt missförstånd är att tro att ett grönt trafikljus befriar föraren från att stanna för fotgängare. Var alltid beredd att stanna.
Cyklister är vanliga i svensk stadstrafik och kan använda vägen, inte bara dedikerade cykelbanor. När du kör om en cyklist måste du säkerställa ett säkert omkörningsavstånd. § 24 föreskriver ett minsta avstånd på 1,5 meter vid omkörning av en cyklist på en vägbana som är högst 3,5 meter bred. Om vägbanan är bredare kan 0,5 meter vara tillräckligt, förutsatt att det är säkert. Cyklister kan också inta hela körfältet när det är nödvändigt för deras säkerhet, till exempel för att undvika brunnslock eller potthål. Förutse alltid deras rörelser och ge dem gott om utrymme.
Att anta att cyklister alltid kommer att hålla sig längst till höger i körfältet eller på en separat cykelbana hela tiden är ett farligt missförstånd. De kan behöva flytta sig ut i körfältet av olika anledningar.
Ett gångfartsområde är ett stadsmiljö där fotgängare har exklusivt företräde. Motordrivna fordon är antingen helt förbjudna eller får endast passera när det är nödvändigt, vanligtvis för leveranser eller auktoriserade tjänster, och med mycket låg hastighet, i allmänhet inte över 10 km/h. Dessa områden markeras ofta med distinkt blå beläggning eller tydlig skyltning. Fordon måste stanna innan de kör in i dessa områden om de inte uttryckligen är tillåtna. Att köra genom ett gångfartsområde för att trafikljuset är grönt, eller att ignorera skyltar för endast leveranser utanför tillåtna tider, är vanliga överträdelser.
Busshållplatser är särskilt utsedda platser för kollektivtrafik att gå på och av passagerare. De är vanligtvis markerade med en "B"-skylt och ofta en vit linje på vägen.
Enligt § 55 i Trafikförordningen är det förbjudet att köra om en buss som har stannat vid en angiven busshållplats om passagerare går ombord eller av. Denna regel finns för att skydda passagerare som oväntat kan kliva ut på vägen. Du måste vänta bakom bussen tills alla passagerare har gått av och bussen förbereder sig för att köra iväg. Du får inte heller stanna eller parkera på en busshållplats, inte ens kortvarigt, eftersom det hindrar kollektivtrafiken.
Enkelriktade gator är vägar där trafik endast är tillåten i en riktning, angivet med specifika pilskyltar. Du måste alltid följa den angivna riktningen. Att köra in på en enkelriktad gata mot trafikriktningen är ett allvarligt brott (§ 44) och kan leda till frontalkrockar.
Smala gator och delade körfält är vanliga i äldre stadskärnor. Detta är stadsgator där körfältsbredden kan vara otillräcklig för mötande trafik, vilket ibland kräver växelvis trafikflöde eller delad användning med cyklister och fotgängare. Du måste ge företräde åt mötande trafik eller cyklister enligt vägmarkeringar och skyltar, eller genom ömsesidig överenskommelse om det inte är uttryckligen reglerat (§ 38). Närma dig alltid dessa områden med reducerad hastighet och ökad vaksamhet, redo att kommunicera med andra trafikanter.
Hastighetsbegränsningarna i svenska stadsmiljöer är vanligtvis 30, 40 eller 50 km/h, med lägre gränser i gångfartsområden (t.ex. 10 km/h) eller nära skolor. Du måste omedelbart anpassa din hastighet när du kör in i ett område med en annan gräns, som angivet med skyltar eller vägmarkeringar (§ 7 och § 8).
Trafiksäkerhetsåtgärder (trafikdämpande anordningar) är fysiska eller reglerande verktyg som är utformade för att minska fordonshastigheter och förbättra säkerheten. Dessa inkluderar fartgupp, upphöjda korsningar, chikaner och förträngda körfält. Du måste behandla dessa som statiska hinder och minska din hastighet på lämpligt sätt för att undvika skador på ditt fordon och för att bibehålla kontroll. Accelerera aldrig omedelbart efter att ha passerat ett fartgupp.
Lastnings- och lossningsområden är särskilt utsedda områden vid vägkanten där kommersiella fordon får stanna kortvarigt för att lasta eller lossa gods. De är vanligtvis markerade med en "L"-skylt och har ofta tidsbegränsningar (t.ex. "08:00–09:00"). Privatbilar är generellt förbjudna att stanna eller parkera i dessa områden, eftersom detta hindrar kommersiell trafik och bryter mot § 67. Att använda ett lastningsområde för ett "snabbt stopp" är olagligt.
Du har en laglig skyldighet att ge företräde åt polis-, ambulans- och brandbilar som använder ljud- och ljussignaler (sirener och blinkande ljus). Enligt § 33 måste du dra dig åt höger och stanna, om det inte innebär fara att göra det. Du får aldrig blockera tillträde till busshållplatser eller gångfartsområden när du ger företräde åt ett utryckningsfordon. Även i ett gångfartsområde måste du utföra en säker manöver för att låta utryckningsfordonet passera.
I områden där spårvagnar delar vägutrymme med andra fordon har de i allmänhet företräde om inte skyltar anger annat. Detta är en kritisk regel för att förhindra kollisioner med dessa stora, mindre manövrerbara fordon. Var alltid medveten om spårvagnsskenor och ge företräde åt spårvagnar, särskilt när du kör in i en korsning eller byter fil över spår.
Att förstå vanliga överträdelser hjälper förare att undvika dem och upprätthålla säkerheten.
Körförhållandena är sällan statiska, särskilt i stadsmiljöer. Säkra förare anpassar ständigt sitt beteende efter varierande omständigheter.
Var medveten om tillfälliga vägavstängningar, avledningar eller reducerade hastighetsgränser på grund av gatumässor, marknadsstånd eller byggarbeten. Följ alltid temporära skyltar och eventuella anvisningar från polis eller trafikvakter. Dessa situationer kräver extra försiktighet och en vilja att anpassa din planerade rutt.
Många stadstrafikregler har sin grund i grundläggande fysik och mänsklig psykologi. Att förstå "varför" bakom reglerna förstärker deras betydelse.
Den genomsnittliga reaktionstiden för en förare är cirka 1,5 sekunder. Vid 50 km/h färdas ditt fordon cirka 21 meter innan du ens börjar bromsa. Att sänka din hastighet till 30 km/h minskar den reaktionssträckan till cirka 12 meter, vilket dramatiskt förbättrar dina chanser att undvika en kollision. Lägre hastigheter ger avgörande extra sekunder för uppfattning, beslut och handling, särskilt vid interaktioner med oförutsägbara sårbara trafikanter.
Rörelseenergi är proportionell mot hastighetens kvadrat (Energi ∝ v²). Detta innebär att om du halverar din hastighet, till exempel från 50 km/h till 25 km/h, minskar kollisionsenergin till en fjärdedel. Detta minskar avsevärt risken för allvarliga skador eller dödsfall vid en olycka. Denna princip är anledningen till att hastighetsgränserna är så låga i områden med hög fotgängaraktivitet.
Förare drabbas ofta av "optimistisk bias", där de underskattar sannolikheten för att fotgängare kliver ut i trafiken eller att cyklister gör oväntade rörelser. Att träna sig själv att förutse dessa "oförutsägbara" handlingar och alltid anta det minst säkra scenariot hjälper till att motverka denna bias och främjar ett genuint defensivt körsätt. Forskning från Transportstyrelsen visar konsekvent att en stor andel av stadskollisioner som involverar fotgängare och cyklister sker vid hastigheter över 30 km/h.
För att lyckas med stadskörning i Sverige, prioritera alltid säkerhet och vaksamhet.
Genom att internalisera dessa principer och metoder kommer du att bli en säkrare, mer ansvarsfull och mer självsäker förare i Sveriges varierande stadsmiljöer.
Översikt över lektionsinnehåll
Utforska alla enheter och lektioner som ingår i denna körteorikurs.
Utforska sökämnen som elever ofta letar efter när de studerar Stadstrafik och gågator. Dessa ämnen speglar vanliga frågor om trafikregler, körsituationer, säkerhetsråd och teoriförberedelser på lektionsnivå för elever i Sverige.
Bläddra bland fler körteorilektioner som täcker relaterade trafikregler, vägmärken och vanliga körsituationer kopplade till detta ämne. Förbättra din förståelse för hur olika regler samverkar i vardagliga trafiksituationer.
Förstå svenska trafikregler för säker interaktion med fotgängare och cyklister i stadsmiljöer. Den här lektionen täcker gångfartsområden, övergångsställen och medvetenhet om utsatta trafikanter för körkortsfrågor kategori B.
Denna lektion ger detaljerade anvisningar för att navigera komplexa trafikpunkter som signalreglerade korsningar, flerkörfältsrondeller och övergångsställen. Du kommer att lära dig korrekta procedurer för att köra in och ut ur rondeller, de specifika reglerna för att väja för fotgängare och cyklister vid markerade övergångsställen, samt hur man tolkar komplexa trafiksignaler. Dessa färdigheter är avgörande för säker körning i stadsmiljö och tätort, där interaktion med utsatta trafikanter är frekvent.
Den här lektionen beskriver en förares ansvar gentemot fotgängare. Du kommer att lära dig den strikta regeln om att lämna företräde åt fotgängare som befinner sig på eller är på väg att gå ut på ett markerat, oreglerat övergångsställe. Innehållet täcker också de specifika, mycket restriktiva reglerna för att köra i utsedda gågator och gångfartsområden, där fotgängare har full prioritet och fordonstrafiken är kraftigt begränsad.
Den här lektionen förklarar de specifika trafikreglerna som rör kollektivtrafikfordon. Du får lära dig om din skyldighet att lämna företräde till bussar som signalerar att de ska lämna en hållplats (på vägar med en hastighetsbegränsning på 50 km/h eller lägre) och att spårvagnar generellt har företräde. Lektionen täcker hur man säkert passerar stillastående bussar och spårvagnar, med medvetenhet om avstigande passagerare som oväntat kan korsa vägen.
Den här lektionen ger en fördjupad analys av hur man säkert interagerar med hela spektrumet av trafikanter. Du kommer att lära dig om de specifika egenskaperna hos var och en, såsom de stora döda vinklarna hos lastbilar, potentialen för plötsliga rörelser från cyklister och oförutsägbarheten hos fotgängare. Innehållet lär ut strategier för kommunikation, förutseende och defensiv positionering för att säkerställa en säker och respektfull samexistens på vägen för alla.
Denna lektion fokuserar på de specifika tekniker som krävs för körning i trafikerade stads- och tätortsmiljöer. Du kommer att lära dig hur du bibehåller korrekt placering i körfältet i tät trafik, navigerar komplexa korsningar med flera signaler och hanterar motorcykeln i låga hastigheter i köbildningssituationer. Tonvikten ligger på ökad medvetenhet om fotgängare, cyklister och fordon som gör plötsliga manövrar, vilket är vanliga faror i stadsmiljöer.
Denna lektion ägnas åt fotgängarsäkerhet och lär förare att ständigt vara medvetna om människor till fots, särskilt i livliga stadsmiljöer. Den förstärker den absoluta skyldigheten att väja vid markerade korsningar och uppmuntrar till ett försiktigt förhållningssätt i områden som skolor och shoppingdistrikt. Innehållet betonar vikten av att förutsäga oförutsägbara handlingar, särskilt från barn eller distraherade fotgängare.
Denna lektion fokuserar på den höga graden av försiktighet som krävs vid körning i bostadsområden. Du kommer att lära dig reglerna för speciella zoner som 'gångfartsområde' och behovet av att navigera runt hastighetsdämpande åtgärder som farthinder. Det centrala temat är att förutse oförutsägbart beteende från boende, särskilt barn, och hantera riskerna med parkerade bilar som kraftigt begränsar sikten.
Denna lektion behandlar de unika faror som är förknippade med kollektivtrafik. Den förklarar hur man säkert navigerar runt bussar som stannar för att plocka upp eller släppa av passagerare och vikten av att se upp för fotgängare. Den täcker också den fysiska faran med hala spårvagnsspår, särskilt när det är blött, och upprepar att spårvagnar vanligtvis har absolut företräde.
Den här lektionen fokuserar på säker interaktion med cyklister. Du kommer att lära dig att skilja mellan en 'cykelöverfart', där du har väjningsplikt, och en 'cykelpassage', där specifika regler om förkörsrätt gäller. Innehållet betonar vikten av att lämna tillräckligt med utrymme vid omkörning av cyklister och den kritiska faran med 'högersvängsolyckor', samt vikten av att noggrant kontrollera speglar och döda vinklar innan man svänger höger.
Denna lektion lär ut den avgörande färdigheten att anpassa hastigheten till de dynamiska och ofta trånga förhållandena vid stadskörning på motorcykel. Du kommer att lära dig att jämnt modulera din hastighet som svar på trafikflöde, fotgängares aktivitet och komplexa korsningar för att upprätthålla säkerhet och kontroll. Tekniker som täcks inkluderar effektiv användning av motorbromsning, att förutse andra trafikanters agerande och att välja en hastighet som maximerar din reaktionstid i en tät miljö.
Lär dig den nödvändiga teorin för att hantera komplexa trafikscenarier i stadsmiljö. Detta omfattar trånga gator, enkelriktade system, tung trafik och att bibehålla ett defensivt körsätt i stadsmiljöer enligt svenska regler.
Denna lektion fokuserar på den höga graden av försiktighet som krävs vid körning i bostadsområden. Du kommer att lära dig reglerna för speciella zoner som 'gångfartsområde' och behovet av att navigera runt hastighetsdämpande åtgärder som farthinder. Det centrala temat är att förutse oförutsägbart beteende från boende, särskilt barn, och hantera riskerna med parkerade bilar som kraftigt begränsar sikten.
Denna lektion behandlar de specifika risker som är förknippade med körning på landsvägar (landsvägar) i Sverige. Du kommer att lära dig hur man hanterar högre hastigheter på smala, kurviga vägar med begränsad sikt på grund av kurvor och backar. Lektionen täcker procedurer för säker omkörning av långsamtgående jordbruksfordon, hantering av möten med mötande trafik på smala partier och att ständigt vara uppmärksam på vilda djur, särskilt i gryning och skymning.
Denna lektion betonar att den skyltade hastighetsgränsen är ett maximum, inte ett mål. Du kommer att lära dig principerna för situationsanpassad hastighetsanpassning, vilket innebär att justera din hastighet baserat på faktorer som sikt, vägens geometri (kurvor och backar), trafiktäthet och potentiella faror. Lektionen täcker specifika strategier för att hantera hastigheten i stadsmiljöer med fotgängare, på landsvägar med dolda infarter och på motorvägar för att matcha trafikflödet.
Denna lektion ger detaljerade anvisningar för att navigera komplexa trafikpunkter som signalreglerade korsningar, flerkörfältsrondeller och övergångsställen. Du kommer att lära dig korrekta procedurer för att köra in och ut ur rondeller, de specifika reglerna för att väja för fotgängare och cyklister vid markerade övergångsställen, samt hur man tolkar komplexa trafiksignaler. Dessa färdigheter är avgörande för säker körning i stadsmiljö och tätort, där interaktion med utsatta trafikanter är frekvent.
Den här lektionen tar sig an utmaningen att navigera några av de mest komplexa vägfunktionerna, såsom stora flervägsrondeller och planskilda korsningar. Du kommer att lära dig vikten av framförhållning, att välja rätt fil vid infarten, tydlig signalering och omfattande observation för att säkert passera dessa trafikerade områden. Att bemästra dessa korsningar är en nyckelfaktor för en avancerad och kompetent förare som kan hantera vilken vägstruktur som helst.
Denna lektion fokuserar på de specifika tekniker som krävs för körning i trafikerade stads- och tätortsmiljöer. Du kommer att lära dig hur du bibehåller korrekt placering i körfältet i tät trafik, navigerar komplexa korsningar med flera signaler och hanterar motorcykeln i låga hastigheter i köbildningssituationer. Tonvikten ligger på ökad medvetenhet om fotgängare, cyklister och fordon som gör plötsliga manövrar, vilket är vanliga faror i stadsmiljöer.
Den här lektionen förbereder dig för de specifika utmaningarna med att köra på landsvägar i Sverige. Du kommer att lära dig hur du läser vägen framför dig för förändringar i ytans kvalitet, närmar dig blinda kurvor säkert och anpassar din hastighet för smala filer utan vägren. Innehållet täcker även hur du förutser och säkert interagerar med långsamtgående jordbruksfordon och risken för vilda djur på vägen, vilket säkerställer att du är förberedd på den oförutsägbara naturen hos landsvägskörning.
Den här lektionen behandlar de kritiska manövrarna sammanfogning och filbyte. Du kommer att lära dig korrekt teknik för att använda en påfartsfil för att matcha hastigheten på motorvägstrafiken innan du kör in smidigt och säkert. Lektionen betonar vikten av att kontrollera speglar och döda vinkeln, signalera i god tid och tillämpa 'dragkedjeprincipen' när filer går ihop för att säkerställa ett effektivt och hänsynsfullt trafikflöde.
Denna lektion förklarar funktionen och den lagliga betydelsen av olika vägmarkeringar (vägmarkeringar) i Sverige. Du kommer att lära dig skillnaden mellan streckade linjer som tillåter omkörning och heldragna linjer som förbjuder det, samt betydelsen av stopplinjer, övergångsställen och körfältsmarkeringar. Dessa markeringar samverkar med vägmärken för att organisera trafikflödet, separera körfält och ge kritisk information direkt på vägytan.
Denna lektion lär ut den avgörande färdigheten att anpassa hastigheten till de dynamiska och ofta trånga förhållandena vid stadskörning på motorcykel. Du kommer att lära dig att jämnt modulera din hastighet som svar på trafikflöde, fotgängares aktivitet och komplexa korsningar för att upprätthålla säkerhet och kontroll. Tekniker som täcks inkluderar effektiv användning av motorbromsning, att förutse andra trafikanters agerande och att välja en hastighet som maximerar din reaktionstid i en tät miljö.
Hitta tydliga svar på vanliga frågor som elever har om Stadstrafik och gågator. Lär dig hur lektionen är uppbyggd, vilka mål inom körkortsteori den stödjer och hur den passar in i den övergripande studievägen med enheter och kursprogression i Sverige. Dessa förklaringar hjälper dig att förstå centrala begrepp, lektionsupplägg och provfokuserade studiemål.
En gågata är ett område som främst är avsett för fotgängare, ofta med begränsad fordonstillgång. Vanligtvis får du bara köra in om det anges av skyltar, och ofta endast under specifika tider för lastning eller lossning. Hastighetsbegränsningarna är mycket låga (oftast gånghastighet), och du måste alltid väja för fotgängare. Kontrollera alltid specifika skyltar för exakta regler.
Svenska stadsmiljöer har vanligtvis en generell hastighetsbegränsning på 50 km/h om inget annat anges av skyltar. Trafikförordningen betonar dock att hastigheten ska anpassas efter förhållandena. I tät stadstrafik, nära skolor, övergångsställen eller där sikten är begränsad, måste du sänka hastigheten betydligt, ofta under 30 km/h, för att kunna stanna snabbt vid behov och för att minska allvaret vid en eventuell kollision.
När du kör om cyklister eller mopeder i stadsmiljöer måste du hålla ett säkert avstånd. Den allmänna regeln är att ge dem minst 1,5 meters utrymme. På vägar med dedikerade cykelfält, se till att du inte kör in i fältet om det inte är nödvändigt och säkert att göra det. Var alltid beredd på att de kan ändra riktning oväntat.
När du närmar dig en buss- eller spårvagnshållplats, var medveten om att fotgängare kan korsa vägen till eller från hållplatsen. Om en buss har varningsblinkers på och tar upp eller släpper av passagerare, måste du köra förbi den med mycket låg hastighet, redo att stanna om någon kliver ut i vägen. För spårvagnshållplatser, följ de specifika skyltarna, men var alltid försiktig med passagerare.
Stadskörning innebär högre trafiktäthet, fler oskyddade trafikanter (fotgängare, cyklister), komplexa korsningar och generellt lägre hastighetsbegränsningar. Landsbygdsvägar har ofta högre hastighetsbegränsningar, färre trafikanter och andra faror som lantbruksfordon, djur och dåliga vägförhållanden. Medvetenhet om den omedelbara omgivningen och förutseende av plötsliga handlingar är kritiskt i städer, medan bibehållande av lämpliga hastigheter och medvetenhet om potentiellt vilda djur är nyckeln på landsbygdsvägar.