Denna lektion tar upp motorernas tomgångskörning, känd som 'tomgångskörning' i Sverige. Du får lära dig om den typiska enminutersgränsen för tomgång och varför det är mer bränsleeffektivt att starta om motorn än att låta den gå onödigt. Vi utforskar också fördelarna med moderna automatiska start-stopp-system för att minska bränsleförbrukningen och utsläppen, särskilt i stadstrafik, vilket förbereder dig för denna del av det svenska B-körkortets teoriprov.
Att köra ett fordon på ett sätt som är både ekonomiskt och miljömedvetet är en avgörande del av ansvarsfull körning. En vanlig praxis som ofta förbises för dess negativa inverkan är motorgång (tomgångskörning). Den här lektionen kommer att fördjupa sig i varför tomgångskörning avråds, de specifika lagliga gränserna i Sverige, den överraskande sanningen om bränsleförbrukning under tomgång jämfört med omstart, och hur moderna automatiska start-stopp-system bidrar till en grönare körstil. Genom att bemästra metoder för att minska tomgångskörning följer förare inte bara svensk trafiklagstiftning utan minskar också driftskostnaderna och bidrar betydligt till miljöskyddet.
Motorgång, eller tomgångskörning, avser drift av ett fordons förbränningsmotor medan fordonet är stillastående och inte framförs. Detta innebär att motorn går, förbrukar bränsle och avger avgaser, men bilen rör sig inte.
Tomgång uppstår i olika situationer, som att vänta vid ett rött trafikljus, sitta fast i en bilkö, stanna vid en järnvägsövergång eller vänta på en passagerare. Det finns två huvudkategorier:
Många förare kanske anser korta perioder av tomgång som ofarliga, men den ackumulerade effekten över många fordon och stopp är betydande.
Tomgångskörning kan verka bekvämt, men det medför en rad nackdelar som påverkar miljön, folkhälsan och din plånbok:
Svensk lagstiftning, främst Trafikförordning (1998:77) och lokala kommunala föreskrifter, syftar till att minimera onödig tomgångskörning. Dessa regler finns för att minska utsläpp, buller och bränslespill.
Enligt Trafikförordning (1998:77, § 11) är förare generellt förbjudna att låta motorn vara igång medan fordonet är stillastående längre än nödvändigt, och får inte tomgångsköra längre än en minut i tätortstrafik. Denna regel gäller för all vägtrafik, oavsett om det är i stadsmiljö eller utanför, för både privata och kommersiella fordon. Avsikten är tydlig: att säkerställa att motorer stängs av vid längre stopp för att förhindra onödig miljöpåverkan.
Kom ihåg 1-minutersregeln: Om du förväntar dig att vara stillastående i mer än 60 sekunder är det generellt bäst att stänga av motorn.
Medan den nationella Trafikförordningen fastställer en generell gräns, har många kommuner i Sverige infört egna, ofta strängare, regler gällande tomgångskörning. Dessa lokala föreskrifter kan ytterligare begränsa tomgångskörning, särskilt i känsliga områden.
Till exempel, på vissa gator i bostadsområden, nära skolor eller inom utsedda miljözoner, kan kommuner införa en 30-sekunders gräns för tomgångskörning. Dessa strängare regler är utformade för att skydda sårbara invånare, förbättra lokal luftkvalitet och minska buller i tätbefolkade områden. Förare måste vara medvetna om och följa alla lokala regler i de områden de kör igenom.
Det finns specifika omständigheter där de allmänna tomgångsgränserna kanske inte gäller, eller där tillfällig tomgång är tillåten:
Var medveten om att "väntan på en fotgängare vid ett övergångsställe" eller "väntan på att trafiken ska släppa" generellt inte är undantag från 1-minutersregeln. Om stoppet överskrider lagstadgad tid, bör motorn stängas av.
En vanlig missuppfattning bland förare är att omstart av motorn förbrukar mer bränsle eller orsakar mer slitage än att bara låta den gå på tomgång under en kort period. För moderna fordon är detta till stor del osant.
För samtida bilar är bränslemängden som förbrukas vid en enda motoromstart anmärkningsvärt liten. Vanligtvis förbrukar omstart av en bensinmotor mindre än 0,02 liter bränsle, och en dieselmotor något mer, runt 0,03 liter. Däremot förbrukar tomgångskörning av en bensinmotor i bara 30 sekunder ungefär 0,25 liter bränsle (baserat på 0,5 L/h).
Denna jämförelse visar tydligt att avstängning av motorn vid en tomgångstid längre än cirka 10 till 20 sekunder resulterar i nettot bränslebesparingar. Bränslet som behövs för att starta motorn igen är betydligt mindre än vad som slösas bort vid långvarig tomgångskörning.
Många nyare fordon är utrustade med ett automatiskt start-stopp-system, en teknik som är utformad för att minska bränsleförbrukningen och utsläppen genom att automatiskt stänga av motorn när bilen stannar och starta den igen när föraren är redo att köra.
De primära fördelarna med automatiska start-stopp-system inkluderar:
Automatiska start-stopp-system är sofistikerade och aktiveras endast när vissa villkor är uppfyllda, vilket säkerställer optimal fordonsdrift och säkerhet. Villkor under vilka systemet inte kan aktiveras eller kan starta motorn igen inkluderar:
De flesta fordon med automatiskt start-stopp-system har en knapp eller omkopplare för att manuellt avaktivera det. Även om detta alternativ finns, rekommenderas det generellt att hålla systemet aktivt för att maximera dess miljömässiga och ekonomiska fördelar. Avaktivera det endast om specifika körförhållanden eller rekommendationer i fordonets handbok så kräver (t.ex. när fordonet är stillastående för fotgängare och föraren känner behov av omedelbar reaktion, även om systemet är utformat för snabba omstarter). Det är avgörande för förare att förstå sitt fordons specifika systembegränsningar och funktioner enligt ägarhandboken.
Den kollektiva effekten av att minska tomgångstiden, även i små steg, ger betydande miljöfördelar för lokalsamhällen och planeten.
Varje minut en motor går på tomgång släpper den ut onödiga föroreningar.
Genom att minska tomgångstiden minskar förare direkt sitt fordons bidrag till dessa skadliga utsläpp, förbättrar lokal luftkvalitet och minskar sitt koldioxidavtryck. Svenska städer, särskilt de med lågutsläppszoner (LEZ), drar stor nytta av dessa metoder.
Motorbuller, även på tomgång, kan vara en betydande störningskälla, särskilt i bostadsområden, nära sjukhus eller skolor. Miljöbalken i Sverige reglerar bullerföroreningar och föreskriver att motorbuller som överstiger normala driftnivåer inte ska produceras när ett fordon är stillastående under längre tid än en kort period. Att stänga av motorn vid stopp eliminerar helt denna ljudkälla och bidrar till tystare, fredligare samhällen.
Den kumulativa effekten av att många förare minskar sin tomgångskörning förbättrar den övergripande luftkvaliteten i städerna avsevärt. Minskade nivåer av CO₂, NOₓ och PM innebär mindre smog, färre luftvägsproblem och en hälsosammare miljö för alla. Detta överensstämmer med de bredare miljömålen för Körkortsutbildningen för personbil klass B i Sverige, som främjar hållbara och ansvarsfulla körbeteenden.
Att anta metoder för att minska tomgång kräver medveten ansträngning och medvetenhet, men fördelarna är väl värda det.
Att förstå vanliga situationer där tomgångslagar överträds hjälper förare att undvika böter och bidrar till bättre miljöpraxis.
Stäng inte av motorn om du står stilla på en motorväg på grund av trafikstockning eller liknande händelse. Även om du inte rör dig, är det generellt förbjudet att stanna på motorvägar, och du måste vara redo att omedelbart köra vidare när trafiken återupptas. Att stänga av motorn kan försena din omstart och skapa en säkerhetsrisk.
Miljöförhållanden, fordonsegenskaper och interaktioner med andra trafikanter påverkar hur och när praxis för att minska tomgång bör tillämpas.
Att minska motorgång (tomgångskörning) är ett enkelt men effektivt sätt för varje förare att bidra till en renare miljö, spara pengar på bränsle och följa svensk trafiklagstiftning. Nyckelprinciperna är:
Tomgångskörning: Inse att tomgång är motorn som går medan fordonet är stillastående och inte rör sig, vilket slösar bränsle och genererar skadliga utsläpp och buller.Genom att integrera dessa metoder i din dagliga körning bidrar du till ett mer hållbart och ansvarsfullt sätt att använda vägen, i linje med kärnvärdena i Körkortsutbildningen för personbil klass B i Sverige.
Översikt över lektionsinnehåll
Utforska alla enheter och lektioner som ingår i denna körteorikurs.
Utforska sökämnen som elever ofta letar efter när de studerar Tomgångskörning och motoravstängning. Dessa ämnen speglar vanliga frågor om trafikregler, körsituationer, säkerhetsråd och teoriförberedelser på lektionsnivå för elever i Sverige.
Bläddra bland fler körteorilektioner som täcker relaterade trafikregler, vägmärken och vanliga körsituationer kopplade till detta ämne. Förbättra din förståelse för hur olika regler samverkar i vardagliga trafiksituationer.
Förstå svenska trafikregler och körtekniker för att minska bränsleförbrukningen. Lär dig reglerna mot onödig motorgång och fördelarna med moderna start-stopp-system för miljövänlig körning.
Den här lektionen fokuserar på de två viktigaste handlingarna som påverkar bränsleförbrukningen: acceleration och bromsning. Du kommer att lära dig att aggressiv körning med snabb acceleration och hård bromsning slösar betydande mängder bränsle. Innehållet lär ut tekniken med mjuk, jämn acceleration och ett framåtblickande förhållningssätt till körning, där du tittar långt fram för att förutse trafikljusändringar och nedförsbackar, vilket gör att du kan sakta ner genom att helt enkelt släppa gaspedalen (motorbroms).
Denna lektion förklarar de fysikaliska principerna för hur vikt och luftmotstånd påverkar bränsleeffektiviteten. Du kommer att lära dig att varje extra kilogram vikt kräver mer energi för att flyttas, och att externa tillbehör som takboxar ökar det aerodynamiska motståndet avsevärt. Innehållet ger praktiska råd, som att ta bort onödiga föremål från bilen och ta bort takräcken när de inte används, och belyser vikten av att upprätthålla korrekt däcktryck för att minimera rullmotståndet.
Den här lektionen förklarar sambandet mellan motorvarvtal (RPM) och bränsleförbrukning. Du kommer att lära dig ecodrivningsprincipen att växla upp så tidigt som möjligt utan att belasta motorn, och hålla varvtalet inom det mest effektiva intervallet. Innehållet täcker hur moderna motorer är konstruerade för att fungera effektivt på låga varvtal och hur denna teknik signifikant minskar bränsleförbrukningen, ljudnivån och motorslitaget.
Den här lektionen täcker de specifika bestämmelserna för miljözoner, som har införts i vissa svenska städer för att förbättra luftkvaliteten. Du kommer att lära dig hur du identifierar skyltarna för dessa zoner och förstår reglerna som begränsar tillträde för äldre, mer förorenande fordon baserat på deras utsläppsklassificering (Euroklass). Lektionen ger klarhet i vilka fordon som påverkas och syftet bakom dessa miljöbestämmelser.
Den här lektionen täcker strategier för säker körning när sikten är försämrad. Du kommer att lära dig korrekt användning av olika ljussystem: när du ska använda halvljus, helljus och hur du undviker att blända andra förare. Lektionen förklarar också specifika regler för användning av främre och bakre dimljus samt ger tekniker för att navigera säkert i tät dimma eller kraftigt nederbörd genom att sänka hastigheten och använda vägkanten som guide.
Den här lektionen behandlar de kritiska manövrarna sammanfogning och filbyte. Du kommer att lära dig korrekt teknik för att använda en påfartsfil för att matcha hastigheten på motorvägstrafiken innan du kör in smidigt och säkert. Lektionen betonar vikten av att kontrollera speglar och döda vinkeln, signalera i god tid och tillämpa 'dragkedjeprincipen' när filer går ihop för att säkerställa ett effektivt och hänsynsfullt trafikflöde.
Denna lektion fokuserar på den höga graden av försiktighet som krävs vid körning i bostadsområden. Du kommer att lära dig reglerna för speciella zoner som 'gångfartsområde' och behovet av att navigera runt hastighetsdämpande åtgärder som farthinder. Det centrala temat är att förutse oförutsägbart beteende från boende, särskilt barn, och hantera riskerna med parkerade bilar som kraftigt begränsar sikten.
Denna lektion lär ut praktiska metoder för att upprätthålla en säker buffert till fordonet framför, med ett primärt fokus på den universellt rekommenderade "tresekundersregeln". Du kommer att lära dig hur du tillämpar denna regel genom att välja en fast punkt och räkna sekunderna tills du passerar den. Innehållet förklarar också varför detta avstånd måste ökas avsevärt under ogynnsamma förhållanden som regn, snö eller när du följer stora fordon som skymmer din sikt.
Den här lektionen förstärker den grundläggande säkerhetsprincipen att anpassa körningen till rådande väderförhållanden. Du kommer att lära dig varför du måste sänka hastigheten avsevärt vid kraftigt regn för att undvika vattenplaning, hur starka sidvindar kan påverka fordonets stabilitet och varför minskad sikt vid dimma kräver lägre hastigheter och större avstånd till framförvarande fordon. Målet är att ingjuta ett proaktivt förhållningssätt till riskhantering när vädret inte är idealiskt.
Denna lektion betonar att den skyltade hastighetsgränsen är ett maximum, inte ett mål. Du kommer att lära dig principerna för situationsanpassad hastighetsanpassning, vilket innebär att justera din hastighet baserat på faktorer som sikt, vägens geometri (kurvor och backar), trafiktäthet och potentiella faror. Lektionen täcker specifika strategier för att hantera hastigheten i stadsmiljöer med fotgängare, på landsvägar med dolda infarter och på motorvägar för att matcha trafikflödet.
Utforska de tekniska förklaringarna och fördelarna med automatiska start-stoppsystem i fordon. Lär dig hur dessa system bidrar till bränsleeffektivitet och minskade utsläpp, särskilt vid stadskörning enligt svensk teoripraxis.
Den här lektionen fokuserar på de två viktigaste handlingarna som påverkar bränsleförbrukningen: acceleration och bromsning. Du kommer att lära dig att aggressiv körning med snabb acceleration och hård bromsning slösar betydande mängder bränsle. Innehållet lär ut tekniken med mjuk, jämn acceleration och ett framåtblickande förhållningssätt till körning, där du tittar långt fram för att förutse trafikljusändringar och nedförsbackar, vilket gör att du kan sakta ner genom att helt enkelt släppa gaspedalen (motorbroms).
Hitta tydliga svar på vanliga frågor som elever har om Tomgångskörning och motoravstängning. Lär dig hur lektionen är uppbyggd, vilka mål inom körkortsteori den stödjer och hur den passar in i den övergripande studievägen med enheter och kursprogression i Sverige. Dessa förklaringar hjälper dig att förstå centrala begrepp, lektionsupplägg och provfokuserade studiemål.
I Sverige förbjuder lokala föreskrifter ofta onödig tomgångskörning i mer än en minut. Denna regel finns för att minska buller och luftföroreningar. Var alltid medveten om skyltar eller lokala föreskrifter som kan ange kortare tidsperioder, särskilt i bostadsområden eller nära sjukhus.
För moderna fordon är det generellt mer bränsleeffektivt att starta om motorn än att låta den gå på tomgång under längre perioder, vanligtvis mer än en minut. Omstart förbrukar mindre bränsle än långvarig tomgång och minskar utsläppen avsevärt.
Automatiska start-stopp-system stänger automatiskt av motorn när fordonet stannar helt (t.ex. vid trafikljus eller i bilköer) och startar den omedelbart när föraren är redo att köra iväg. Detta minskar bränsleförbrukningen och utsläppen avsevärt vid stadskörning.
Även om specifika frågor om den tekniska funktionen hos start-stopp-system kan vara sällsynta, är det viktigt att förstå deras syfte och fördelar relaterade till bränsleeffektivitet och utsläpp. Det svenska B-körkortets teoriprov täcker principer för miljömedveten körning, och dessa system är en viktig del av modern ekokörning.
Ja, du kan få böter för långvarig, onödig tomgångskörning i Sverige, eftersom det bryter mot miljöbestämmelser som syftar till att minska föroreningar. Att följa den typiska enminutersregeln eller stänga av motorn är avgörande för att undvika påföljder.